Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Därhemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
göra mer än att ha vänligt fördrag med hennes
vikarie.
Aina var otröstlig och klängde sig fast vid
tant Karin.
»Jag tycker inte om tant Flora. Hon
anmärker på allt vad jag gör och är aldrig vänlig.»
Karin tog upp flickan på sitt knä — så stor
hon var — och sökte lugna henne.
»Säg inte så, liten. Då bli dina föräldrar ledsna.
Nu skall min lilla Aina visa, att du vill vara
lydig och snäll samt artig och hjälpsam mot den
främmande tanten. Hon är ju dessutom din mors
släkting. Du slipper ju lektionerna nu, medan
jag är borta och får leka mycket med dina små
vänner. Sex veckor gå ju snart — så är jag åter
här. Det är så rart av din mor, att jag får fara
hem till de mina. Men jag skall tänka på min
Aina — och skriva till dig någon gång. Då
skriver du väl också till mig...?»
Aina slöt armarna omkring tant Karins hals
— det var ändå en tröst. Och sex veckor var
kanske inte så lång tid...
— Karin hade varit på avskedsvisit sista
aftonen hos pastor Gotthards — de voro så vänliga
och önskade henne välkommen åter. På hemvägen
sammanträffade hon med disponenten och fröken
Flora; och från annat håll kom ingenjör Björk,
tydligen till Floras stora tillfredsställelse.
Men denna hennes känsla försvann med
detsamma, ty ingenjören tycktes ha öga endast för
Karin och frågade intresserat om hennes resa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
