Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»realismen», som uppstått ur naturforskningen och de
kritiska vetenskaperna och har sitt mål i den praktiska
sociologien, förbättrandet af människans villkor, och
den franska naturalismen som är en i verklig mening
litterär rörelse och hvilken som sådan har såväl utgång som
mål inom litteraturen själf.) Deras utveckling till de
populära skribenter, som vi känna och inför hvilka man
erinrar sig, att det Geijerstamska ordet — gällde
8o-tal-isterna, tyckes ha försiggått på följande sätt. De ha
förts in i litteraturen af ett socialt verksamhetsbegär,
men när kampen senare blir för hård, erinra de sig
plötsligt ha hört, att diktningen skall ha sin uppgift i
sig själf: de rädda sig öfver till detta slags litteratur
och säga sig nu endast vilja vara författare. Sitt
föregående halft bortförklara, halft återkalla de, sin
inspirerande gudom, generationens samlande anda, svika de.
De utveckla eller förvränga sina »individualiteter» och
det handtverk de så småningom förvärfvat; de intressera
dem de kunna, med dessa nya medel. Det gamla ha
de icke mera. En smula förbluffadt frågar man sig
först, hvart generationen tagit vägen; så erinrar man
sig, att det aldrig varit fråga om en litterär generation,
att litteraturen endast varit ett tillfälligt uttryck för
densamma. På de reala områdena har den måhända
arbetat vidare eller åtminstone sträfvat efter att uträtta
något: med Karl Staaff bildade den ministär. Där har
den också aflat af sig nya släktled; i själfva verket
äro 8o-talisternas fortsättare icke att söka inom
litteraturen, utan på de sociala och politiska
framstegspartiernas olika praktiska falt.
Till dessa skriftställare, hvilka begäret att arbeta
socialt gjort till diktare, kan man visserligen icke egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
