Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter i Närke. Av Anton Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskarna), och att vi känna dem bättre
beror helt naturligt på att dessa insekter vid
studiet i naturen främst föllo i ögonen och
redan tidigt blevo föremål för iakttagelser
och samlande. Till hjälp vid studiet av dessa
sågo redan före och vid mitten av det förra
århundradet en del grundläggande verk av
våra store män inom entomologien dagen,
och det kan erinras om sådana klassiska,
arbeten som L. Gyllenhals Insecta Suecica
(4 delar, Skara 1808—1827), J. W.
Zetter-stedts Insecta Lapponica descripta (Leipzig
1838—1840), C. G. Thomsons Coleoptera
Scandinaviae eller Skandinaviens Coleoptera
(10 delar, Lund 1859—1868) samme
författares Hymenoptera Scandinaviae (4 delar
1871—1878).
De arter inom resp. grupper vilka dessa
verk upptaga äro emellertid helt naturligt
avsevärt färre än dem vi nu känna såsom
svenska. De många arter vilka tillkommit
såsom nyförvärv för vår fauna sedan dess ha
blivit kända för den intresserade
allmänheten genom uppsatser och notiser i särskilt
Entomologisk Tidskrift, Stockholm, vilkens
första årgång utgavs 1880, och Opuscula
Entomologica, Lund, vilken startade 1936.
För en fullständig kännedom om arternas
utbredning inom vårt land inom bestämda
insektgrupper krävdes ett sammanförande
av vad som publicerats eller på annat sätt
kunde bliva känt till katalogverk. Det första
arbete i den vägen som tog hänsyn till
utbredningen i vårt land samt dessutom i våra
grannländer var Sven Lampas Förteckning
över Skandinaviens och Finlands
Macrolepi-doptera, som utkom 1885 och ingick i
Entomologisk Tidskrifts årgång detta år. Denna
förteckning upptager för Sveriges del 895
arter storfjärilar med angivna lokaler för de
sällsynta, mera sporadiskt förekommande
och mera summariska uppgifter för de
allmännare arterna, t. ex. Sk.-Uppl. eller
Sk.-Lpl., samt frekvensuppgifter, t. ex. a.
(allmän), r. (rar).
En motsvarighet till detta arbete för
skalbaggarnas del är den ett tiotal år yngre
Claes Grills Förteckning över Skandinaviens,
Danmarks och Finlands Coleoptera jämte
deras synonymi och geografiska utbredning
(Stockholm 1896). Denna liknar i uppställ-
ning Lampas förteckning och upptar
sammanlagt för hela det behandlade området
4.034 arter, varav för Sverige 3.320. Nästa
steg vad beträffar sammanfattande
kataloger är den 1939 i Helsingfors tryckta
Cata-logus Coleopterorum Daniae et
Fennoscan-diae, alltså en katalog upptagande alla då
kända skalbaggarter inom samma
faunaområde som Grills katalog omfattade.
Katalogen av 1939 tillkom på beslut av en
entomologkongress i Oslo, varvid till bearbetare
för resp. länder utsågos: för Danmark
Høiesteretsdommer Victor Hansen,
Köpenhamn, för Finland amanuens Wolter Hellen,
Helsingfors, för Norge bergmester Th.
Munster och efter dennes död fuldmaegtig
Andreas Strand, Oslo, samt för Sverige
författaren till denna artikel. Antalet från
Sverige kända skalbaggarter har här från
Grills katalog stigit till 3.775. Genom att
uppställningen är tabellarisk har här för
första gången möjlighet lämnats för den
intresserade entomologen att få kunskap om
vilka arter som äro kända från varje
landskap i Sverige. Då djuren ju ej äro utbredda
efter landskaps- eller länsgränser, är den i
katalogen följda uppställningen strängt
taget onaturlig eller åtminstone många
gånger alltför ungefärlig, men det ansågs att
under dåvarande förhållanden det av
praktiska skäl var lämpligast att använda samma
uppdelning som i Grills katalog, alltså att
låta landskapen beteckna zonerna.
I denna katalog av 1939 kan man alltså
få kunskap om vilka skalbaggarter som äro
anträffade i t. ex. Närke. Det är sammanlagt
1.979 eller omkring 52 procent av Sveriges
samlade antal skalbaggarter, 3.775.
En jämförelse med vad som vid tiden för
denna katalogs utgivande var känt från de
olika landskapen i Sverige ger vid handen
att Närke beträffande antalet kända arter
givetvis är långt underlägset t. ex. vårt
sydligaste landskap, Skåne, vilket ju är till
sin natur så mycket rikare och mera
växlande än Närke, såsom sydligare beläget
direkt fått mottaga invandringsströmmen
söderifrån samt också redan tidigt blev
föremål för entomologernas forskningar.
Från Skåne känner katalogen sålunda 2.761
arter eller 73,4 procent av det samlade anta-
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
