Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några närkessjöar. Av Sten Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1.
1 e V/o h50%
Edslan (1) ........ 0,31 14,8 m 2,4 m
Tisaren (2) ......... 0,63 7,2 „ 1,1 „
Hjälmaren (3) ..... 0,77 6,0 „ 0,9 „
Stor-Björken (4) 1,23 3,8 „ 0,6 „
e-extinktionskoefficienten1) för den totala
strålningen. h 1 % = djupet i meter, där 1 % återstår av
den genom ytan inträngande totala strålningen.
^50 % är djupet i meter, där 50 % återstår.
Stor-Björken (4), Hjälmaren (3), Tisaren
(2) och Edslan (1), en sjö på norra dal med
ovanligt klart vatten — siktdjup c: a 9 m —,
den enda sjö av detta slag, från vilken jag
haft mätningssiffror att tillgå)2). Vattnet
är dessutom efter blåst ofta grumlat av
ler-slam, som vid stark vågrörelse uppröres från
bottnen i sjöns grunda norra del.
Fig. 2
Bosmina c or e g o ni: 2 biotyper från
Hjälmaren. Slutet av aug. 19Jf6. Först.: den övre
5lf X, den undre antagl. samma. De högst bisarra
utskotten äro l:sta paret antenner, som här äro
av en helt annan längd än hos D a p h n i a och
i likhet med dennas hjälm och skaltagg ha till
uppgift att göra djurets rörelsebana mera vågrät.
Diagram 1
mjj-vattendjupet i meter.
Ett massuppträdande av växtplankton
sådant som det beskrivna förutsätter som
sagt en mer eller mindre riklig förekomst av
näringssalter; Hjälmar-vattnet är bl. a. något
kalkhaltigt; ytvattnets Ph3) är = 7,7 (6/4
1942, inemot 1 m under isen) — 7,84 (31/8
1941). Cyanophycékolonierna utgöra
näppeligen i nämnvärd grad föda för några djur.
Av vågorna slungas de antingen omsider
upp på stränderna, där man kan se stenar
färgade av dem som av kopparvitriol — där
kommer det blåa färgämnet fram! — eller
sjunka de till botten, där de jämte andra
planktonorganismer, fiskars och andra djurs
exkrementer etc. delta i bildandet av gyttjan.
Denna är av en blågrå färg och verkar för
det obeväpnade ögat ren lera. Det lerslam,
som ingår i gyttjan, torde ej behöva härröra
så mycket från stränderna; snarare får man
väl tänka sig, att denna inblandning
uppkommer genom omlagring av bottenbelägg-
Extinktionskoefficient-skillnaden mellan
naturliga logaritmerna för ljusintensiteten vid ett visst
djup och 1 m djupare.
2) Apparatur för ljusmätningarna ställdes med
stort tillmötesgående till mitt förfogande av
Oceanografiska institutet i Göteborg genom dettas
föreståndare, prof. Hans Pettersson, och dess 1:e
assistent, dr Nils G. Johnson, vilken senare
även givit mig värdefulla upplysningar. Med
bearbetningen av mätningsresultaten har lektor Kurt
Molin vänskapsfullt varit mig behjälplig;
samtliga diagram rörande belysningsförhållandena äro
hans verk, liksom han också utfört de bakom dem
liggande beräkningarna.
3) pH anger som bekant vätejonkoncentrationen,
dock så, att ju större denna är, desto lägre är pH.
Ph=7 betyder neutral reaktion; lägre värde anger
sur och högre alkalisk reaktion. pH = 14 utvisar
högsta alkalitet.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
