Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några närkessjöar. Av Sten Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2.
Några siffror belysande syr g as förhållandena i sjöarna Edslan, Hjälmaren och Ölen.
Djup Temp. Löst
syrgas i mg pr liter Den lösta syrgasen i % av mättnaden
Edslan i=/8 41 .............. 5 m 17,4° 9,97 104,2
!5/8 41 .............. 12 8,5° 11,79 101,1
"/s 41 .............. 24 „ (botten) 6,5° 10,53 85,9
"/s 41 .............. 30 J» *) 5,5° 8,79 69,9
Hjälmaren 6/4 42 ........... 1,7 It 0,45° 13,9 96,6
6/4 42 ........... 10,7 II 2,4° 8,9 65,3
6/4 42 ........... 16 II II 3,5° 1,1 8,3
"/t 42 ........... 10 tt II 17,2° 8,9 91,6 Temp. vid ytan 18,4°
14/7 42 ........... 21,5 ,, tt 14,0° 4,7 45,7
25/s 42 ........... 10,5 tt tt 17,4° 5,6 58,5 ...... 19,3°
30/s 42 ........... 21,4 It II 18,5° 9,9 105,9 ...... 18,301)
ölen 6/„ 41 ................ 16,7 II II 8,8° 1,9 16,5 ...... 15,6°
„ 12/9 42 ................ 16,5 II II 9,9° 0,7 6,2 ...... 15,4°
„ 43 ................ 16,8 II II 13,8° 9,3 90,1 ...... 14,1°
„ 6/3 44 ................ 16 II II 4,4° 6,0 46,4
!) Mätt flera timmar efter provtagningen, då det blivit kallare i luften än tidigare på dagen.
ningen vid stark vågrörelse; som jag nämnt,
framkallar stark sjö grumling av vattnet.
Att sönderdelningen av organiskt material
vid bottnen är betydande, framgår av att
mängden av löst syrgas starkt minskas i de
understa vattenlagren under tider av stiltje
på sommaren och under vintern, då sjön är
isbelagd (jfr tabell 2)1). På grund av syrets
ytferst ringa diffusionsförmåga är det
nämligen endast genom vattnets rörelse, som den
i ytvattnet lösta syrgasen kan föras ned på
djupet. Att en blandning av hela
vattenmassan från ytan till bottnen i en sjö är
möjlig endast vår och höst men i allmänhet
ej under andra årstider, beror på
temperaturfördelningen. Med denna är alltså
syrgas-fördelningen — eller kanske man bör
säga syrgastilldelningen — intimt
sammanhängande.
Särskilt de osynliga strålarna absorberas
mycket snabbt; endast det översta
vattenlagret uppvärmes direkt. Det är i huvudsak
genom omrörning, som värmen föres till
större djup; den s. k. molekylära
värmeledningen spelar en mycket underordnad roll.
Om det på sommaren under någon tid är
lugnt väder eller blott svag vind, uppstår
i) Alla syrgasbestämningar äro utförda av
apotekaren Sven Andersson, Karlstad.
därför en värmeskiktning; det lager, i vilket
temperaturomslaget sker, kallas
språngskiktet. Eftersom de övre vattenlagren genom
sin högre temperatur ha mindre täthet än
de undre, är det denna tid blott vinden, som
kan åstadkomma en förflyttning mot djupet.
Genom dess aktivitet kan uppkomsten av ett
språngskikt fördröjas, och sedan ett sådant
under sommaren uppkommit, detta förskjutas
nedåt. I Hjälmaren gynnas vindens verkan av
sjöns vida yta och förhållandevis obetydliga
djup. Det dröjer därför ganska länge, innan
ett varaktigt språngskikt uppstår och
därmed stagnering av de undre lagren, och
temperaturen har i dessa då redan blivit rätt hög
(jfr diagram 2, kurvan för 14/7). De
mätningar jag företagit (jfr diagram 2) visa,
att i södra delen av Stor-Hjälmaren, där sjön
är djupast, en värmeskiktning utbildar sig,
som dock mot slutet av sommaren
försvinner. Under vintern är skiktningen omvänd:
det kallaste vattnet är då vid ytan, det
varmaste vid bottnen (jfr diagram 3).
Isbetäck-ningen medför naturligtvis, att då stagnation
råder.
Förtäringen av syrgas vid bottnen under
den period eller — detta gäller de grundare
områdena — de perioder, då vattenmassan
här är stillastående, kan leda till att giftiga
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
