Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några närkessjöar. Av Sten Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram 5
Jämförelse mellan ljusintensiteten på olika djup för lf spektralområden i sjöarna Stor-Björken
och Edslan.
Dessa sjöar harmoniera väl med
omgivningens karga natur. Men om de också
genom den högre växtlighetens torftighet och
över huvud taget strandzonens ytterliga
fattigdom göra ett ödsligt intryck i jämförelse
med de eutrofa sjöarna, kan deras plankton
ofta vara ganska rikt. Av de blågröna alger,
som i Hjälmaren utveckla sådan frodighet,
saknas Aphanizomenon och Gloeotrichia
alldeles, medan Anabaena och Microcystis
endast uppträda i form av helt små kolonier;
de plankter av denna organismgrupp, som
påträffas, äro i övrigt andra än i de eutrofa
sjöarna. Det förefaller, som om
cyanophycéerna genom sin färg borde vara särskilt
anpassade till humusfärgat vatten, men mera
bunden till sådant synes en annan alggrupp
vara. Liksom mossgölarnas bruna
strandsörja, så föga tjusande vårt öga, under
mikroskopet visar sig innehålla den
mikroskopiska florans skönaste smycken,
desmidia-céer, sköna till såväl sin form som sin gnist-
rande gröna färg, finner man också i
brun-vattenssjöarnas plankton dessa alger
företrädda, framför allt av släktet Staurastrum,
som ofta i samma sjö kan vara
representerat av flera av sina många arter. I dessa
sjöar tränga, som vi sågo, de röda strålarna
rätt långt ned, varför den gröna färgen
innebär ett utnyttjande av sådant ljus, som står
till förfogande. En grönalg, som är
karakteristisk för näringsfattiga sjöars plankton och
förekommer ej blott i klarvattens- utan även,
om än kanske sparsammare, i
brunvattens-sjöar, är Botryococcus Braunii; den bildar
kolonier, som bestå av åtskilda cellklumpar,
förbundna medelst gelétrådar. Kiselalgerna
synas spela en mera underordnad roll.
Flagellater eller närstående, närmast till
växtriket hörande grupper av
mikroorganismer, som röra sig medelst slag av långa,
trådformiga utskott, s. k. gissel, förefintliga
i ett helt litet antal, i allmänhet blott ett eller
två, kan man ofta finna representerade av
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
