Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsodlingen i Närke. Av G. Ander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fruktodlareförbundets ordförande, prosten
H. Ahreborg.
sköter med stort intresse och kunnighet.
Vidare kan nämnas Ekeby, Snavlunda,
Svennevad och St. Mellösa prästgårdar. Askers
prästträdgård har nyligen lagts om, varvid
förslag givits att inskränka
boställsinneha-varens såväl prydnads- som
ekonomiträdgårdar, avsätta en del av trädgården till
samlingsplats för konfirmander och
ungdomsföreningar och låta kommunen bekosta
underhållet av både denna samlingsplats och
den vidsträckta park, som där finnes.
Skolträdgårdarna med plantskolor,
fruktträdsutdelning etc. är ett minne blott. De ha
säkerligen haft sin betydelse förr.
Ungdomsföreningar på landsbygden ha nu tagit upp
odlingstävlingar på sitt program för att
stimulera intresset för bl. a. köksväxtodling.
Väl anlagda lekplatser för skolbarnen äro nu
för tiden önskemålet och ibland dessutom
ett sortiment prydnadsbuskar och perenner
för undervisningen. Folkskollärarna ha ofta
ett stort intresse för trädgårdsodling. Av
länets 70 fruktodlareföreningar ha sålunda
13 st. föreningar folkskollärare till
ordförande och primusmotor.
Trädgårdar saknas i regel ej omkring
lantmannens bostad på Närkesslätten. Det
finns många lummiga, trivsamma täppor,
som ge både skydd mot vindarna och svalka
under varma sommardagar — där husmor
i regel regerar i och sköter köksväxt- och
bärlanden, eller där ungdomarna tagit fasta
på den uppgiften. Men det finns också tyvärr
många exempel på vanskötta
lantmannaträdgårdar; kanske ha de från början
anlagts för stora eller med en opraktisk
planlösning, som försvårar skötseln. Med den
ringa arbetskraft, som nu står till buds på
landsbygden, är det givetvis svårt att hinna
med även skötseln av trädgården.
Omläggning av densamma och rationalisering är
även här tidens lösen! Är alltså tiden för
bråd för att hinna med någon
trädgårdsodling, så spåras dock ofta oförtydbart den
närkingske lantmannens intresse för träd
och grönska kring det egna hemmet.
Den djupaste orsaken till att
egnahemsträdgårdarna ökat i antal så snabbt de sista
decennierna torde främst kunna tillskrivas
en högre levnadsstandard hos vårt folk men
även en strävan hos egnahemsbebyggarna att
få en egen torva att odla och vårda.
Särskilt de egnahemsägare, som ha sin
verksamhet i städer och större samhällen, önska
ofta få ett stycke natur inpå knutarna —
låt vara kultiverat — och att intill hemmet
skapa ett yttre grönt vardagsrum, där
familjen kan vistas under de korta
sommarmånaderna och där möjligheter finns till
odling av både nytto- och prydnadsväxter.
Så har hela trädgårdsstäder och samhällen
vuxit upp, där innevånarna kunna bo i viss
trivsam avskildhet från varann. Här må
nämnas Kumla, där direktör A. G.
Andersson redan när seklet var ungt stimulerade
skofabriksarbetarna till att bygga egna hem
och kring dem anlägga trädgårdar. Pålsboda,
Fjugesta och Hasselfors äro andra exempel
på samhällen med välskötta trädgårdar.
Koloniträdgårdsverksamheten är också ett
utslag för stadsbefolkningens odlingslust. I
utkanten av Örebro finnas flera
koloniträdgårdsområden. De största äro C. V: s
koloniförening på c: a 300 lotter, Älvtomta, Örnsro
och Alkärret. Ute vid Ö. Mark har just
anlagts ett nytt område för koloniträdgårdar,
som skall heta Domarringen och omfatta 130
lotter. Detta område är till skillnad från
förut nämnda äldre områden väl planlagt
med s. k. ljus-skuggzoner, där skuggzonerna
äro områden, som få planteras med träd och
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
