Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejerihanteringen i Örebro län. Av Martin Lenander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörtillverkning vid centralmejeriet
i Örebro.
våra dagar det svenska jordbrukets största
inkomstkälla.
Från att tidigare handhafts av husmodern
eller hushållerskan, som hade ansvaret för
mjölkkammaren samt stod för gårdens
tillverkning av smör och ost, flyttades
mjölkhanteringen nu så småningom över till de
nyinrättade mejerierna, vilka först förlades
till de större herrgårdarna. Detta skedde
efter föredöme från mejeriländerna Schweiz,
Holland och Danmark. Det första mejeriet
i vårt land anlades efter holländskt mönster
år 1840 av godsägaren Rudolf Thornérhielm
på Gedsholmens gård i Skåne och blev
upptakten till ett nytt och betydelsefullt skede
för mjölkhanteringen. Thornérhielms
exempel lockade snart till efterföljd och under
perioden 1850—1880 uppstod ett mycket
stort antal sådana herrgårdsmejerier. För att
upprätta och sköta driften vid dessa
anställde man ofta mejerister från utlandet,
s. k. "holsteinare" eller "holländare". I
många fall utarrenderades gårdsmejeriet till
"holsteinaren", och denne köpte då mjölken
av gårdens ägare men även från närbelägna
gårdar, och därmed blev det en naturlig
utveckling till s. k. uppköpsmejerier, det andra
skedet i utvecklingen. Efter hand fingo vi
även bolagsmejerier och genom anslag och
lån från hushållningssällskapen bildades
också på sina håll by- eller distriktsmejerier, i
första hand avsedda att emottaga mjölk från
de mindre jordbrukarna. Till mejeriernas
tekniska uppsving hade under tiden bidragit
den av godsägaren J. G. Swartz på
Hovgården i Östergötland omkring 1860 införda s. k.
ismetoden, vilken möjliggjorde behandling
av större kvantiteter mjölk samt i ännu
högre och mer revolutionerande grad den av
Gustaf de Laval år 1878 uppfunna
separatorn.
Efter det att, som nämnts, mjölkens
behandling och framställningen av smör och
ost tidigare varit ett arbete, som hört
hushållsbestyren till, fick hanteringen nu arten
av en industri, vilken förlades till
mejerierna. Produktionen blev en bättre
inkomstkälla för jordbrukarna och mjölken
strömmade i allt rikligare mängder till mejerierna.
Men konkurrensen mellan dessa började
urarta, man fick allt större överseende med
den inkommande mjölkens beskaffenhet och
även de tillverkade produkternas kvalitet
äventyrades. Mejerier grundades också
många gånger av personer, som saknade de
nödvändiga kvalifikationerna härför, och en
allvarlig kris hotade mjölkhanteringen vid
slutet av 1880-talet. Räddningen ur denna
kris blev ett nytt system för mejeridriften,
de s. k. andelsmejerierna, vilken
andelsrörelse i vårt land närmast blev överflyttad
från Danmark, där den åren efter det första
andelsmejeriets start 1882 gått lavinartat
framåt. I vårt land torde Hvilans mejeri i
Skåne vara det första egentliga
andelsmejeriet. Efter att ha begynt under
bolagsformen ombildades nämligen mejeriet i Hvilan
år 1890 till mejeriförening med de
andelsprinciper, som i stort sett alltjämt gälla inom
våra mejeriorganisationer. År 1895
uppvisades största antalet mejerier i landet eller
1.793 st., varav 302 andelsmejerier, men
antalet har genom centralisering av mejeridrif-
Centralostlagret i Örebro.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
