Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisket och fiskevården. Av Nils Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storleksordning må här anföras, att
hektaravkastningen med visst stöd av
erfarenheter från bl. a. andra länder här torde kunna
genomsnittligt uppskattas till ca 4 kg per
hektar och år. Fiskets i länet årliga
avkastning skulle sålunda möjligen kunna
beräknas till i runt tal 600.000 kilogram.
Det måste dock understrykas, att denna
siffra är mycket osäker; den kan vara rätt
mycket högre, men den kan även vara lägre.
Fisket
Allt efter sättet och ändamålet för fiskets
hedrivande och även den tid, som ägnas
därtill, kan man indela de fiskande i tre olika
grupper: yrkesfiskare, husbehovs- och
binäringsfiskare samt nöjesfiskare. Yrkesfiskare
och binäringsfiskare stå varandra ganska
nära, ty såväl yrkesfisket som
binäringsfis-k:et (= husbehovsfisket) bedrives som
arbete och näringsfång. Nöjesfisket utövas
■däremot såsom sport, tidsfördriv och
rekreation. Yrkes- och binäringsfisket var länge
det viktigaste i landet och i länet.
Nöjesfiskets betydelse är dock i ständigt växande
och får kanske betraktas såsom en
kulturföreteelse av synnerligt värde för en alltmer
industrialiserad och stadsboende befolkning,
vars fritidsproblem bli av allt större social
betydelse. — Förskjutningen ifråga
demonstreras tydligt därav, att de allt flera och
mer medlemsrika nöjes-, amatör- och
sportfiskeklubbarna numera anse sig kunna betala
fiskarrenden, som är avsevärt högre, än dem
yrkesfiskaren kan bjuda. Denna företeelse
är numer av den art, att den kan vålla sociala
svårigheter.
Yrkesfiskaren är nämligen till sin utkomst
i regel helt beroende av sitt fiske.
Yrkesfisket kräver stora specialkunskaper, icke
blott om fiskevattnets beskaffenhet och
egenskaper samt de där förekommande
fiskarternas levnadssätt, utan även om de för
fångstens erhållande lämpligaste redskapen i
olika fiskevatten. Yrkesfisket i insjövatten
kräver i regel en utomordentlig
yrkeskunskap, om det skall kunna skapligt försörja
sin utövare och dennes familj. Denna
verkliga förtrogenhet, i yrket ernår yrkesfiskaren
näppeligen utan att ha ägnat sig däråt
alltsedan barnsben. Yrkesfiskaren i insjövatten
är alltså en specialarbetare, som endast i
undantagsfall kan ombildas för annat arbete
än sitt eget. Detta är ju exklusivt även i det
avseendet, att det utföres vid ett isolerat liv
på ofta enslig boplats och i ensam kamp mot
naturen under alla väderleksförhållanden. —
Härtill kommer, att yrkesfiskaren kan
avvinna insjövattnet ett större utbyte av
fiskkött än någon annan och alltså ur denna
synpunkt icke bör få försvinna ur
samhällskroppen; han lär fylla en funktion, som är
ganska oersättlig där.
Yrkesfisket har uråldriga anor i länet;
dess första innebyggare torde ha varit
yrkesfiskare och säljägare vid kusten av de hav,
som en gång svallade över Närkes-slätten.
Ur dessa fiskares led har sedan den övriga
befolkningen på det land, som steg ur hav
och sjö, vuxit fram. — Närkes flitige och
duktige bondes stamträd har sina rötter vid
de gamla sjö- och havsstränderna i länet.
Länets yrkesfiskare ha alltså ur många
synpunkter full rätt till respekt för sitt yrke.
Det kräver emellertid flera viktiga
förutsättningar.
En första viktig förutsättning för
yrkesfiske är förekomst av goda
avsättningsmöjligheter för fisken på nära håll;
avsättningen må sedan ske med eller utan
mellanhänder. Ett stort och fiskbördigt
fiskevatten, som kan lämna tillfredsställande
avkastning för skälig arbetsåtgång året runt, är ock
en grundförutsättning jämte billigt arrende.
Fiskevatten, som icke hava sådan
sammansättning av de olika fiskslagen, att de tillåta
fiske under alla årets tider, lämpa sig icke
för yrkesfiske. — Dessa betingelser
förekomma endast sällan samtidigt.
Länet äger emellertid i Hjälmaren och
Vättern två stora sjöar, som i stora delar lämpa
sig väl för yrkesfiske. Yrkesfiskarnas antal
är ock proportionsvis mycket stort vid dessa
sjöar. Ökad industrialisering (bl. a.
Skiffer-oljeverken vid Kvarntorp) har emellertid på
sistone allvarligt skadat särskilt Hjälmarens
yrkesfiske och i flera fall nu föranlett
yrkes-fiskandets upphörande; de erfarna och
skickliga yrkesfiskarna ha i ökad omfattning sökt
sig till andra sjöar. Även Vätterns yrkes-
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
