Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisket och fiskevården. Av Nils Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angiva; deras antal växlar dessutom för varje
år mer än yrkesfiskarnas. Vid Hjälmaren
anses emellertid binäringsfiskarnas antal
nu vara ca 105 st. Totala antalet
binäringsfiskare i länet kan beräknas till ca 2.000 st.
Nöjesfisket i länet är också av mycket stor
omfattning. Det är i ständigt växande; man
är frestad säga, att det växer i kapp med
flykten från landsbygden. Uppenbarligen har
nämligen nöjesfiskets tillväxt och
betydenhet direkt sammanhang med länets alltmer
fortgående industrialisering och dennas
ökade koncentration till s. k. tätorter och
stadssamhällen. Länets industrialisering har
mycket länge varit avsevärd. Men den var
tidigare mer knuten till många små orter ute i
skogsbygden, särskilt i länets bergslagsdel.
Nöjesfisket utnyttjades förvisso även av den
tidens industriarbetare vid gruvor och
järnbruk. — Dock måste nu konstateras, att en
kortare arbetstid och en däremot svarande
ökad arbetstakt givit en avsevärd ökning åt
nöjesfiskets betydelse. Denna företeelse är
icke unik vare sig för länet eller Sverige;
den kan tydligt iakttagas i alla kulturländer.
Behovet av nöjesfiske är numer så stort i
vårt land — även i vårt län — att detsamma
nu är på god väg att slå ut allt det andra
fisket. — Betydande sociala problem för
fisket växa härmed fram.
Nöjesfisket har, liksom alla kära barn,
många namn. — Det finaste är sportfisket.
Redan namnet säger, att detta fiske kom
ifrån England. Där har sportfisket länge
varit de rikas — statsmännens, godsägarnas
och lordernas — exklusiva fiske med anor
från århundraden tillbaka.
Det verkligt fina sportfisket bestod i fiske
med flugspö (helst med torr fluga!) efter
lax, laxöring, röding och harr. — Endast
några få för flugfiske lämpade fiskevatten
finnas i länet och blott i dess bergslagsdel.
Så småningom utsträcktes dock
benämningen sportfiske till att även omfatta det
allt modernare och vanligare fisket med
kastspö, det s. k. spinnfisket. Detta ansågs
dock länge såsom mindre "fint" än
flugfisket, kanske även av den anledning, att det
kan bedrivas mot mindre ädla fiskar än de
laxartade. -— Tillgången på fiskevatten, som
lämpa sig för spinnfiske, är mycket stor i
länet, och de sportfiskande spinnfiskarna
äro många.
Sportfiskaren var tidigare en mycket
väl-situerad herre, som höll sig med dyrbara
fiskevatten och fiskredskap; nu vill varje
nöjesfiskare gärna vara sportfiskare.
Sportfisket har genomgått en stor
demokratiseringsprocess; antalet sportfiskeklubbar är
redan ganska stort i länet. — De föra alla
fiskevård på sitt program och ha med arbete,
flit och omkostnader utfört ett ofta stort
restaureringsarbete i sjöar, som länge legat
ganska fiskfattiga och outnyttjade.
Till nöjesfiskarnas stora skara höra även
de enkla amatörfiskarna, som utan att äga
eller arrendera egna fiskevatten, dock vilja
njuta av fiskets rogivande nöje och därför
förskaffa sig mer eller mindre tillfällig
fiskerätt. Campinglivet har ökat deras antal till
betydande antal. De arrendera i regel icke
något fiskevatten utan lösa s. k. fiskekort,
som numer tillhandahållas av de flesta
fiskevårdsföreningar i länet. Inkomsterna av
fiskekortsförsäljningen användes i regel
oavkortat till fiskodlings- och andra
fiskevårdsåtgärder i de berörda fiskevattnen. De lojala
amatörfiskarna bidraga sålunda ock till
vidmakthållande, resp. förbättring, av
fisktillgången i länets sjöar.
Ett ordnat nöjesfiske är av stor vikt även
för det egentliga fisket och för fiskevården.
Nöjesfiskets ordnande är sålunda, ur flera
synpunkter, nu att anse som en social
angelägenhet. — Fritidsutredningar och förslag
till fritidslagstiftning ha alltmer allvarligt
beaktat detta fiske.
Då man ■— efter denna översyn av
fiskarnas s. k. karaktär och fiskets sociala
problemställningar i länet — går att närmare
skärskåda själva fisket, fiskemetoderna och deras
förhållanden i länet i olika avseenden, bör
man dela upp dem i tre olika avsnitt:
Hjälmarens, Vätterns och de övriga sjöarnas. De
två förstnämnda stora sjöarna och deras
fiskeförhållanden äro nämligen fullständigt
artskillda i snart sagt alla avseenden
inbördes, och skilja sig även i flera avseenden från
de övriga smärre sjöarna.
Här skall dock endast redogöras i korthet
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
