Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kommunala omdaningen. Av Steffan Trysén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KOMMUNALA
OMDANINGEN
Av Civilförsvarsdirektören
STEFFANTRYSÉN
Såsom det torde vara de flesta bekant,
pågår sedan år 1946 i hela riket en omdaning
av den gällande kommunala indelningen.
Reformarbetet berör alltså även Örebro län,
speciellt dess Närkesdel, där länets flesta
utpräglade småkommuner äro att finna.
Utgivarna av detta verk hava därför funnit det
lämpligt att införa några sidor angående det
pågående omdaningsarbetet, även om
detsamma i skrivande stund ännu icke
framskridit längre än till förslagsstadiet.
Den för närvarande bestående
kyrksockenindelningen, å vars grund den borgerliga
kommunindelningen ännu vilar, har mycket
vördnadsbjudande anor. De flesta av våra
alltjämt bestående socknar uppstodo
nämligen redan under tidig medeltid och hava
närboende grannars behov att samfällt sörja för
de materiella betingelserna för kyrkans
verksamhet att tacka för sin tillkomst.
Mässor skulle sjungas och sakramenten
förvaltas i då nyuppförda, nu åldriga kyrkor
och de avlidna begravas i vigd jord. Allt
detta fordrade — utöver och i anslutning till
den religiösa församlingsgemenskapen -—
ofrånkomligen viss "världslig" samverkan
för åstadkommandet av de nödvändiga
administrativa och materiella förutsättningarna
för kyrkans liv. Sockenmenigheter
uppkommo så bland nabor, som uppförde och
besökte samma kyrka och som till följd
därav hade att gemensamt sörja för avlöning
av präst och klockare. En ny socken bildades
i och med att en ny kyrka uppfördes och
vederbörligen av biskopen invigdes, vilket i
sin tur förutsatte, att nödiga ekonomiska
resurser funnos, i form bl. a. av prästgård
och annan jord, vilkens avkastning förslog
till kyrkans underhåll och prästens och
klockarens försörjning. Socknen var sålunda i sin
begynnelse en menighet, som svetsats
samman för att tillgodose kyrkliga behov, dess
territorium utgjordes av kyrkobesökarnas
gårdar. Socknens angelägenheter handhades
under prästens ledning av sockenstämman,
ursprungligen de jordägande
kyrkobesökarnas stämma. Stämman och av denna utsedda
förtroendemän hade omsorgen om att kyrkan
och vad till henne hörde i materiellt avseends
hölls vid makt och att hennes inkomster rätt
förvaltades. Till detta värv kom ock tidigt
en rätt för sockenstämman att föreslå präst.
Under flera århundraden bibehöll
sockeninstitutionen sin i huvudsak kyrkliga
karaktär. Så småningom tillkommo emellertid även
andra sockenuppgifter av mera världslig art.
1686 års kyrkolag stadgar sålunda
exempelvis: "Siukestugurne å Landet, vårde
Ade-len i Sochnen, tillijka med
Kyrkio-herden, Wärdar och Sexmänn (socknens
valda förtroendemän). Och ther som ännu
inga Siuk- eller Fattigstugur äre uppsatte,
bör sådant utan drögzmål skee, i hvar
Sochn :-:-. Kyrkioherdarne i alle Försam-
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
