Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kommunala omdaningen. Av Steffan Trysén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
falle att göra sin röst hörd. Det torde utan
överdrift kunna sägas, att kommunernas
inställning till omdaningsverket till
övervägande del varit negativ. Även i sådana
fall, då ett dylikt ställningstagande med
hänsyn till statsmakternas principbeslut och
till omständigheterna i övrigt tett sig
verklighetsfrämmande, hava kommuner med skärpa
förklarat sig vilja bestå såsom fria och
självständiga kommuner. Bland de allra minsta
kommunerna har dock förståelsen varit
större, på några håll har t. o. m. bland de
minsta kommunerna hävdats angelägenheten
av att — då de gamla kommungränserna
ändå måste offras — medverka till
skapandet av stora kommuner, som kunna förväntas
bliva bärkraftiga även i en framtid. Men i
allmänhet har man som sagt ställt sig
negativ. Skälen härtill ha varit många, respekt
för den åldriga sockengemenskapen, motvilja
mot i vissa fall åtminstone temporärt
inträffande ökning av den kommunala
utdebiteringen, risken för politiska förskjutningar
av majoriteten inom fullmäktige såsom följd
av en sammanslagning, de olägenheter, med
hänsyn till avstånden och därpå beroende
bristande kontakt mellan
kommunmedlemmarna, som kunna vara förenade med
tillskapande av en till ytvidd och
innevånareantal större kommun, ett prononcerat
obehag inför möjligheten av ett framtida
kommunalt "tjänstemannavälde" o. s. v.
Länsstyrelsen har eftersträvat att — så
långt det tett sig klokt och försvarligt •—
taga hänsyn till kommunernas
ställningstagande. Att detta ej alltid varit så lätt
kanske framgår redan av följande exempel.
Snavlunda kommun har bestämt uttalat sig
för en förening med Lerbäcks kommun,
vilket ännu bestämdare avböjts av denna.
Hallsbergs köping har förordat en
inkorporering av Hallsbergs landskommun, vilken
den sistnämnda med allt eftertryck motsatt
sig. Svennevads kommun har uttalat sig för
en förening med såväl Sköllersta som Bo
kommuner, en lösning, som de båda sist-
nämnda avböjt. Lillkyrka och Ödeby
kommuner hava uttalat sig för bildandet av en
kommun av Glanshammars härad, under det
att Rinkaby, Glanshammars och Götlunda
kommuner uttalat sig för tillskapandet av
två kommuner inom häradet. Hidinge
kommun har velat förena sig med Vintrosa och
Knista kommuner, vilket avböjts av dessa,
o. s. v. Att länsstyrelsen, som ju haft att
framlägga ett förslag, lämpligt för länet
såsom helhet, redan med hänsyn till den
kommunala oenigheten icke kunnat
hundraprocentigt tillgodose de kommunala
önskemålen, ligger i öppen dag.
Namnsättningen har visat sig bliva ett
tämligen känsligt kapitel. En tvivelsutan
lokalpatriotisk Mellösabo har t. ex. sagt sig
kunna "spotta rabarber" inför utsikten att
bliva "askring". Personligen har det varit
mig en glädje att få föreslå sådana gamla
vackra, halft i glömska fallna namn som
Lekeberg, Noraskog och Sundbo.
Länsstyrelsen har — på ett undantag när, "Kilsberga"
— avhållit sig från att föreslå nya
namnbildningar och hållit sig till namn med hävd.
Det kan tyvärr icke hjälpas, att många
gamla vackra sockennamn komma att
upphöra att vara beteckningar å borgerliga
kommuner. I detta sammanhang har man
dock att hålla i minnet, att de gamla
sockennamnen alltjämt komma att bibehållas såsom
församlingsnamn och sålunda såsom namn
å de kyrkliga menigheter, vilka de av ålder
betecknat och för vilka de ursprungligen
varit avsedda.
Vilken slutlig utformning den kommunala
nygestaltningen kommer att erhålla, kan för
närvarande icke sägas. Allt befinner sig på
förslagets stadium och avgörandet ligger
som nämnts hos Kungl. Maj:t. Det kommer
att bliva en 1950-talets uppgift att
sammansvetsa de av det definitiva beslutet berörda,
tidigare självständiga kommunerna till nya,
kommunala enheter, bättre skickade än de
gamla att möta nutidens och framtidens
krav.
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
