Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tätortsbebyggelsen, dess utveckling och reglering. Av Ebbe Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örebro län Hela riket
År Total
tätortsbefolkning Tätortsbefolkning i %av länets
folkmängd Total
tätortsbefolkning Tätortsbefolkning i % av rikets
folkmängd
1930 96542 44,0 2977690 48,4
1935 106756 48,8 3210191 51,4
1940 133081 58,8 3591316 56,2
1945 153625 65,1 4070177 61,0
I slutet av år 1930 var alltså 44 % av
länets befolkning bosatt i tätorter.
Procenttalet för hela riket var då 48,4. Under de
följande 10 åren tillväxte
tätortsbefolkningen så kraftigt, att den vid 1940 års slut
uppgick till 58,8 % eller ett par procent mera
än riksmedeltalet (56,2 %). Särskilt under
femårsperioden -1936—1940 (även år 1935
låg länet under riksmedeltalet, 48,8 resp.
51,4 %) visar folkmängdstillväxten i
tätorterna en högre siffra än såväl något annat
län som Stockholms stad. Under denna
period ökade nämligen tätortsbefolkningen
inom Örebro län med icke mindre än 1/4 och
därmed hade länet ryckt upp från åttonde
plats år 1930 till fjärde plats och kom näst
efter Stockholms län med dess starka
samhällsbildning i förorterna till Stockholm (jfr
vidstående diagram). Vid årsskiftet 1945/
1946 utgjorde, som förut framhållits,
tätortsbefolkningen inom länet 65,1 % av totala
folkmängden. Motsvarande siffra för riket i
dess helhet vid samma tidpunkt var 61 %.
Avvikelsen från riksmedeltalet har sålunda
ytterligare ökats sedan år 1940, varvid
Västmanlands län med en halv procents övervikt
dock åter belagt den av Örebro län sagda år
uppnådda fjärde platsen.
För ytterligare belysning av den
synnerligen anmärkningsvärda tätortsutvecklingen
inom länet kan följande nämnas från en i
juninumret år 1947 av Landskommunernas
Tidskrift publicerad artikel om de mindre
tätorterna. Per självständig
icke-administra-tiv tätort med mindre än 2.000 invånare —
alltså sådana smärre tätorter som icke ligga
såsom förorter till städer, köpingar och
municipalsamhällen — har för riket i dess
helhet beräknats en landsbygdsbefolkning på
4.000 personer. För Örebro län uppges
fbCësriær&aten i octéa åhoreer i % æv örfæta
däremot motsvarande antal till 2.800 eller
det lägsta bland samtliga län. Detta skulle
alltså innebära, att tätortsbildningen på
landsbygden ingenstädes fortskridit så långt
som inom detta län.
Totala antalet tätorter inom länet utgjorde
vid 1945 års slut 66 stycken, varav 6 städer,
4 köpingar, 9 municipalsamhällen och 47
icke-administrativa tätorter.
Av de nuvarande tätorterna kunna strängt
taget endast de fyra städerna Örebro,
Askersund, Nora och Lindesberg anses vara
samhällsbildningar med historiskt ursprung.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
