Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägväsendet. Av Archie Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av länets vägar utgöras 95 % av
grusvägar. För årlig förnyelse av grusslitlagren
åtgå inemot 100.000 m3 krossgrus och för
dammbindning minst 3.500 ton klorkalcium.
Övrigt grusvägunderhåll består i flickning
och hyvling. Totala kostnaden för själva
vägbanornas underhåll under barmarkstiden (i
Örebro län 8—9 månader) utgör 60 % av
vägunderhållskostnaden.
Barmarksunderhållet omfattar vidare
ombyggnad av trummor, dikesrensning,
busk-röjning, underhåll av räcken och
vägmärken, reparation av broar m. m., tillsammans
c: a 20 % av vägunderhållets omslutning.
Återstående 20 % avser
vinterväghållningen. Under senhösten uppsättas till
förebyggande av drivbildning på vägarna
snöskärmar med en sammanlagd längd av
120.000 m och för vägkanternas utmärkande
buskar eller störar till ett antal av omkring
160.000 st. För snöplogning användas tyngre
lastbilar med snöplogaggregat. Vid halka
utföres sändning, vartill årligen förbrukas c:a
12.000 m3 sand. Beträffande såväl
snöplogning som sändning råder en intressekonflikt.
Biltrafiken önskar väl plogade och sandade
vägar, medan slädtrafiken bäst tillgodoses
genom måttligt plogade och icke sandade
vägar. Det gäller här för väghållaren att
med trafiksäkerheten som riktpunkt kryssa
mellan Scylla och Charybdis.
Tekniskt sett bör vägunderhållet kunna
bemästras, då nuvarande svåra brist på
arbetskraft och material lättar. De problem,
som föreligga, äro närmast att medelst
arbetsstudier och på annat sätt söka
förbättra arbetsmetoderna och införa lämpliga
nya typer av vägmaskiner, så att
underhållskostnaderna nedbringas och behovet av
arbetskraft per arbetsvolym reduceras.
Beläggningar.
Beläggningsarbeten kunna utgöra ett led
i ett vägbyggnadsföretag men huvudparten
av beläggningarna komma under ännu lång
tid att utföras på vägar i befintlig
sträckning och arbetena äro därvid närmast att
hänföra till vägunderhållet. Då trafikinten-
siteten på en grusväg överstiger omkring
200 fordon pr dygn, blir det ekonomiskt att
förse vägen med en beläggning. Det
beräknas därvid att det kapitaliserade värdet av
anläggning, underhåll och förnyelse av
beläggningen minskad med vinsten för
trafiken av mindre bensinåtgång och
fordonsslitage skall understiga kostnaden för
grusvägunderhållet.
Tidigare nämndes att 95 % av vägarna
inom länet utgjordes av grusvägar.
Återstående 5 % äro försedda med smågatsten,
cementbetong eller bituminös beläggning.
Till jämförelse kan nämnas att i Stockholms
och Malmöhus län, som ha de högsta
beläggningssiffrorna, över 20 % av vägnäten äro
belagda.
För de närmaste fem åren planeras
omfattande beläggningsarbeten i Örebro län,
nämligen årligen ca 60 km, varigenom en
betydlig standardhöjning av vägbanorna
successivt ernås.
Väghållare
Intill utgången av år 1936 gällde 1891 års
väglag, enligt vilken vägunderhållet
huvudsakligen skulle utföras in natura av
jordbruksfastigheternas innehavare och övrig
väghållning av kommunala
vägsamfällighe-ter, väghållningsdistrikt, medelst en
väg-kassa, vartill inflöt vägskatt från andra
beskattningsföremål än jordbruksfastigheter.
Så småningom kom även vägunderhållet i
regel att övertagas av vägkassan, så att
1891 års lag i realiteten från slutet av
1920-talet alltmer saknade tillämpning. I Örebro
län voro antalet väghållningsdistrikt 18 st.
(åren 1933—1936 17 st.). Staten bidrog till
väghållningen med allt högre
bidragsprocent, särskilt sedan år 1922 skatt införts på
motorfordon och bilgummiringar
(sistnämnda skatt upphörde år 1938) och år 1924
jämväl å bensin. Statens intressen bevakades av
vägkonsulenter och senare av vägingenjörer.
Då alltså 1891 års lag var otidsenlig och
då vissa fördelar skulle kunna vinnas genom
ändrad indelning av de förvaltande
väghållningsdistrikten, bl. a. en utjämning av väg-
:188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
