Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkorörelsen. Av Ruben Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metodistiskt inflytande gjorde sig tidigt
gällande på det religiösa livets område inom
Örebro län. Såsom tidigare visats, voro flera
av de män, som hit förmedlade den
baptis-tiska lärouppfattningen, starkt påverkade av
metodistpredikanten George Scott, som redan
1830 började verksamhet i Stockholm. Men
den förste metodistpredikanten, som verkade
i Örebro, var pastor Victor Witting, vilken
återkommit från några års verksamhet i
Amerika och på inbjudan av en
metodistfamilj besökte staden i september 1868 och
predikade i läroverkets bönsal, som välvilligt
upplåtits för detta ändamål. Han höll på
nyåret 1869 ytterligare några sammankomster
i staden med resultat, att en predikant
anställdes och en församling bildades den 27
maj 1869. Denna församling fick vid starten
65 medlemmar men hade redan på hösten
samma år ett medlemsantal av 238. I oktober
1871 invigdes Salemskapellet vid Nygatan —
på den plats där nu Pingstkyrkan står.
Verksamheten i Örebro rönte god framgång och
rörelsen fick en hastig utveckling,
örebroförsamlingen blev centrum för den
metodis-tiska verksamheten inom provinsen, och
Örebro län är ett av de få områden i vårt land,
där denna gren av frikyrkorörelsen fått
nämnvärd utbredning på landsbygden. Genom
inflytande av den verksamhet, som bedrevs
av församlingen i Örebro, bildades
dotterförsamlingar i Kumla och Stene samt i
Hallsberg och Hällabrottet. Älsta kapell i
Hallsbergs socken, som byggdes och invigdes
redan 1872, var i ett tidigt skede
centralpunkt för verksamheten inom 13 socknar och
9 föreningar. Tidigt upptogs regelbunden
verksamhet även i Laxå och Hardemo, i
Rön-neshyttan och Lerbäck samt i Lekhyttan,
Villingsberg, Lanna, Kvistbro och Åtorp, på
vilka platser kapell uppfördes. Vidare tillkom
verksamhet och byggdes kapell i Degerfors,
Svartå, Bofors och Karlskoga. Metodismen
fick sålunda från början sitt starkaste grepp
inom länet i dess södra och västra delar,
örebroförsamlingen har hela tiden varit den
största och starkaste inom länet. Den beslöt
1908 att uppföra en större kyrka, och den 12
december 1909 invigdes Trefaldighetskyrkan,
som är en av Metodistkyrkans största och
vackraste kyrkobyggnader i vårt land. Tio
år efter församlingens i Örebro bildande
fanns inom länet ett tiotal församlingar med
tillsammans omkring 1.500 medlemmar.
Helgelseförbundet är ett missionssällskap,
som haft sin upprinnelse och alltfort har sin
centralpunkt och sitt starkaste fäste inom
Örebro län. Det leder egentligen sitt ursprung
från de väckelserörelser, som redan på
1840-talet drog fram över östra Närke, och den
evangelisk-lutherska religiositet, som sedan
hade sin huvudhärd på Riseberga. Men det
har sedan jämväl rönt påtagligt inflytande
av reformert kristendom av anglosaxiskt
ursprung. "Helgelseförbundets mål har alltifrån
dess begynnelse varit och är att förkunna
korsets evangelium, försoningen och
helgelsen genom Jesus Kristus". Helgelseförbundet
bildades vid Torps gård i Kräklinge socken,
men tidpunkten för dess bildande kan ej med
bestämdhet anges. Dess främste
initiativtagare och förste ledare under många år var
godsägaren och riksdagsmannen E. L. M.
Hedin på Torp. Den första konferensen hölls
på Torp 1887, och vid en konferens där 1891
antogs stadgar för förbundet, enligt vilka
dess syfte var: att föra världen till Kristus,
ett heligt liv och de troendes enhet. Däri
sades också att "Helgelseförbundets uppgift
vore icke att organisera sig till ett nytt
kyrkosamfund utan att vara liksom en
länkkedja av uppriktiga själar, som ville leva helt
för Jesus samt verka för den enhet, som
uppstår därigenom, att själar bliva helt
uppgivna för Jesus". Förbundets första styrelse
utgjordes av E. L. M. Hedin, Torp,’ Aug.
Carleson, Vintrosa, C. J. A. Kihlstedt, Kräklinge,
G. Molander, Örebro, och fröken Nelly Hall.
Helgelseförbundet delar baptisternas
dopuppfattning men förkastar deras
församlingslära. I fråga om församlingsordning står
det närmare Svenska Missionsförbundet men
kan däremot icke godtaga den
waldenströmska försoningsläran. Dess främsta
kännetecken vid sidan av det stränga
helgelsekravet, som torde ha bestämt dess namn, kan
sägas vara ett starkt missionsintresse. Det
har anordnat årliga evangelistkurser vid
Götabro i Kräklinge socken och utsänt ett
stort antal evangelister, både manliga och
kvinnliga, till vårt lands olika delar samt
talrika missionärer till Kina och Sydafrika
:204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
