- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
221

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturminnesvård och hembygdsrörelse i Örebro län. Av Bertil Waldén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

son-Meijerhelm. Han var bördig från
Sigge-bohyttan, en storvulen bergsmansgård
mellan Nora och Lindesberg, och hade väl
närmast tänkt sig barndomshemmet som
förvaringsplats för sitt digra arkiv, sina
hundratals teckningar och sin ansenliga samling av
porträtt, möbler, husgeråd och kuriosa från
Lindes bergslag. Det blev nu ej så; i stället
kom dessa samlingar att bilda grundstommen
till det museum, som den 1907 bildade
Bergslagernas fornminnesförening ordnade i
Lindesberg, numera Lindes museum.

Siggebohyttan, "det röda träslottet vid
Usken", hotades 1910 av vandalisering. Då
ingrep ett antal framsynta män, bland
vilka kronofogden i Lindesberg Aug. Nylén,
dåvarande stadsarkitekten i Örebro Magnus
Dahlander samt Carl Sahlin förtjänar att
särskilt ihågkommas. De anskaffade
erforderligt kapital, gården inköptes och överläts
på Föreningen Örebro läns museum. Därmed
hade Örebro län fått sin första
hembygdsgård i egentlig bemärkelse. Det dröjde dock
till 1929, innan Siggebohyttan helt och fullt
togs i anspråk för detta ändamål. Då
ordnades i manbyggnaden en serie interiörer och
i övriga byggnader samlingar belysande bl. a.
hyttbruk, smide, jakt och fiske, lantbruk och
hemslöjd, och gårdsanläggningen som helhet
blev en med varje år alltmera uppskattad
samlingsplats för hembygdsrörelsen i
örebrolänsdelen av bergslagen.

Var på sitt håll var alltså krafter i
verksamhet, som åstadkom vackra, för framtiden
bestående resultat. Men om någon
hembygds-rörélse kan man ej tala förrän i och med
1920-talet. Då hade denna rörelse omsider
funnit sin närkiska apostel:
"Såningsmannens" redaktör J. L. Saxon. År 1916 hade
denne i sin hemsocken bildat Gällersta
forn-gårdsförening, vars friluftsmuseum invigdes
1920 och under loppet av 20-talet växte ut
till vad Saxon älskade att kalla "Närkes
Skansen". Föredömet vann snabb och livlig
efterföljd: sålunda bildades 1918 Föreningen
Sköllersta forngård, 1920 Fellingsbro
hembygds- och fornminnesförening samt
Götlunda hembygdsförening, 1921 Lerbäcks
hembygdsförening och Karlskoga bergslags
hembygdsförening, 1922 Nya Kopparbergs
bergslags hembygdsförening, 1923 Lännäs

De traditionella "bygdetingen" vid
Siggebohyt-tans hembygdsgård blev, särskilt under
1930-talet, den stora mötesdagen för befolkningen i
Noras och Lindes bergslag. Ovan ses
Delsbo-stintan underhålla den tusenhövdade
tingsmenigheten., som i övrigt bjöds på uppbyggliga
föredrag, folkmusik och sång, tävlingar och
folklustspel i "teaterladan".

hembygds- och fornminnesförening, 1924
Stora Mellösa hembygds- och
fornminnesförening, Kumla-Hallsbergs hembygdsförening
samt Nora bergsförsamlings hembygds- och
folkbildningsförening, 1925 Ervalla
hembygds- och folkbildningsförening samt Norra
Vätterbygdens hembygdsförening, 1928
Näsby församlings hembygdsförening, 1929
Västernärkes hembygdsförening och 1933 Viby
hembygdsförening. Så följde ett femårigt
vilostånd, varefter vidtog en ny period av
föreningsbildande, under vilken tillkommit
Snavlunda hembygdsförening 1938, Vintrosa
hembygdsförening 1939, Grythyttans
hembygdsförening 1942 och Hällefors
hembygdsförening 1946.

När man nu, tjugofem år efteråt, kan
överblicka resultaten av det tidiga 20-talets
hembygdsväckelse i Örebro län, så måste man
säga, att anblicken är både uppmuntrande
och nedslående. "Närkes Skansen", Gällersta
forngård, var ett icke i allo efterföljansvärt
exempel. Det riskabla i föredömet var den
myckna byggenskapen. Det blev en
prestigesak för var eller varannan nybildad
hembygdsförening att lägga sig till med en
forngård och samlingar. Somliga stod rycken,
nämligen de som hade ekonomiska resurser
och förutsättningar att ägna hembygds-

:221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free