Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturminnesvård och hembygdsrörelse i Örebro län. Av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från hembygden. Skansens bergsmansgård
består av idel byggnader från länet:
Laxbrostugan från Kopparberg, en svalgångsbod
från Yrstatorp i Viker, en portlidersbyggnad
från Greksåsar samt en liten bod från
Klacka-Lerberg. Till Vallby friluftsmuseum utanför
Västerås har flyttats den med målningar
dekorerade s. k. herrestugan från Ramsberg.
Det är dock framför andra ett
byggnadsminnesmärke, som utanför länet med den
äran företräder sin hembygd —: Skogaholms
herrgård, som sedan 1931 på Skansen, "hela
Sveriges hembygdsgård", till tusenden och
åter tusenden förmedlar åtskilligt av det
bästa, gedignaste och förnämaste i en svensk
kulturbygds traditionsarv.
I växelbruket på folkkulturens fält spelar
forskningen en ofta lika betydelsefull roll
som monumentvården och
föremålssamlan-det, och det vore att ge en ensidig bild av
våra dagars kulturminnes- och
hembygdsvård i Örebro län, om vi i denna översikt
underläte att, om än summariskt, dröja vid
dessa arbetsuppgifter och -resultat. Många
flitiga forskare och skribenter har dragit
sitt strå till stacken och i Djurklous, Hof
bergs, Johan Johanssons i Noraskog, K. G.
Grandinsons, Joh. Wahlfisks m. fi. äldre
föregångsmäns spår sökt att i sin mån bidraga
till spridandet av fördjupad kännedom om
bygden.
Till dessa hör främst en elit närkesfödda
vetenskapsmän — Rutger Sernander, J. G.
Andersson, Jöran Sahlgren m. fi. — men
eftersom deras gärning endast tillfälligtvis
återknutits till hembygden, faller de
onekligen utom ramen för denna framställning.
Detsamma gäller de rikt givande
inventeringar av bl. a. herrgårds-, bergsmans- och
allmogekultur, folkminnen, ortnamn m. m..
som under de två senaste årtiondena utförts
av centrala forskningsinstitutioner utom
länet, Nordiska museet, Landsmålsarkivet,
Ortnamnsarkivet m. fi., ävensom de
kyrkoinventeringar, som för verket "Sveriges
kyrkors" räkning utförts av Stellan Mörner,
Erik Lundberg och Bertil Waldén.
För främjande av vetenskaplig och
populärvetenskaplig forskning verkar inom länet
länsmuseiföreningen och hembygdsförbundet
Hidinge ödekyrka stod länge öde och tom men
kunde 1938 återinvigas, sedan den, tack vare
energiska insatser av en för ändamålet bildad
stiftelse med församlingens komminister Daniel
Harbe som drivande kraft, restaurerats och
ny-inretts — ett vackert prov på närkisk
hembygdsvård.
genom sina publikationer "Meddelanden frän
Föreningen Örebro läns museum" och "Frän
bergslag och bondebygd", Örebro läns
allmänna bildningsförbund genom sitt
folkminnesutskott, Samfundet Örebro stads- och
länsbibliotek genom sina "Meddelanden" och
Stiftelsen Saxons Närkesarkiv genom sm
skriftserie "Närke", i vilken hittills
publicerats avhandlingar av Rutger Sernander, K.
G. Grandinson, David Hannerberg och Jonas
L:son Samzelius.
Saxons böcker, broschyrer och artiklar om
Närke och närkingar är oräkneliga, och den
som skriver detta torde ha bidragit med
åtminstone ett sjuttiotal skrifter rörande
Örebro läns kulturhistoria. Kvantitativt lär väl
vi båda vara de ledande. Men denna
produktivitet är ingalunda ägnad att ställa inom
olika forskningsgrenar samtidigt verksamma
författare i skymundan. Bland de många
hembygdsböcker, som på senare år berikat
den förut tämligen tunnsådda litteraturen
rörande Örebro län, må här nämnas Axel
Garfvés och Einar Odhners om Fellingsbro,
Gustav Löws och John Neréns om Stora
Mellösa, Gustav Sahlströms om Lerbäck, Joel
Haugards om Norra Vätterbygden och
Askersund. David Blombergs om Lindesberg och
Lindes bergslag, Wilh. Thams om Nora och
Lindesberg, Nils Helgers om Hällefors, Vilh.
:227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
