Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleväsendet i Närke. Av Herm. Gottfr. Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppsats, men så mycket torde kunna sägas,
att de ytterst är av allmän ekonomisk art.
När sedan den förda skolpolitiken medvetet
eller omedvetet ges skulden för en
utveckling, som drives fram av betydligt starkare
krafter, då utpekas en oskyldig, och då
glömmer man att skolväsendet är en levande
organism, som i varje situation så långt
möjligt bör anpassas efter strukturen av det
samhälle, skolan är satt att tjäna. De försök,
som gjorts i vissa av Närkes skogsbygder,
att bromsa utvecklingen genom att i det
längsta och kanske litet till behålla små
tynande skolenheter, ha visat sig
synnerligen fruktlösa.
Jämsides med detta slags rationalisering,
som främst tjänar att sanera och bringa
jämvikt mellan skolorganisationen och det
faktiska behovet av skolor, har på många
håll åtgärder vidtagits för att genomföra en
ibland ganska långt gående centralisering av
skolväsendet i avsikt att göra skolan bättre
rustad att möta tidens krav på en
effektiviserad undervisning. I vissa mindre och
medelstora skoldistrikt föreligger beslut om
helcentralisering av skolväsendet, nämligen i
Bo, Glanshammar, Hidinge, Hovsta och
Lännäs, i det sistnämnda dock med
undantag för Vinön, som på grund av sitt isolerade
läge har måst lämnas utanför. I ett flertal
distrikt, Kräklinge, Skagershult och
Svennevad för att nämna några, pågår
utredningar om skolans helcentralisering. På de
flesta andra håll planeras radikala
omläggningar av den nuvarande organisationen i
riktning mot större skolenheter.
Det är i detta sammanhang angeläget att
påpeka, att kommunerna i realiteten själva
bestämma, hur deras skolor skall vara
organiserade, även om det formella avgörandet
ligger hos de centrala skolmyndigheterna,
domkapitlen och i vissa fall
skolöverstyrelsen. Det är ytterst sällan, som ifrågavarande
myndigheter frångår de av skoldistrikten
upprättade förslagen till organisationsplan.
Det kan därför vara av intresse att
undersöka, vilka motiv som i våra bygder ligger
till grund för de här ovan omnämnda
centraliseringssträvandena.
Huvudmotivet är praktiskt taget
detsamma överallt: de större skolenheterna ger
Frösvidals skola, Kil, uppförd år 1872.
bättre skolformer. Här finns skoldistrikt
med t. ex. tre B2-skolor och en B3-skola.
Efter omorganisationen kan en blandad
A-och Bl-skola upprätthållas.
Inte så sällan är de närkingska
skoldistriktens situation sådan, att i ett relativt
tättbebyggt centrum upprätthållas en
Bl-skola med skolor av svagare former i
utkanterna. I ett sådant fall blir det naturligt att
indraga de mindre skolorna och utbygga den
i centrum befintliga större skolan.
Beträffande de större skoldistrikten kommer man
på liknande grunder fram till samma former
för organisationen, ehuru det här blir fråga
om att i stället för en enda centralskola
upprätthålla två eller flera sådana skolor.
Avvikelser från dessa typexempel ges
naturligtvis, men tendensen är i alla
förekommande fall fullt klar: man vill så långt det
låter sig göra komma ifrån B2- och
B3-sko-lorna. En bidragande orsak till denna i
närkeskommunerna ganska vanliga inställning
är tvivelsutan folkskolans utbyggnad med
ett sjunde skolår. Med eller utan rätt gör sig
den uppfattningen gällande, att de svagare
skolformerna alltför mycket betungas av den
sjunde klassen till men för undervisningen
i sin helhet. Vid de centraliserade skolorna
är det som regel meningen att åtminstone
sjunde klassen skall vara anordnad enligt
A-formen.
B3-skolorna är därjämte synnerligen
impopulära på grund av vartannatårsintagningen
av nybörjare, vilken för halva antalet
lärjungar medför en försening av skolgången
med ett helt år.
23a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
