Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Mosjö socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mosjö socken
("Moses", "Mossas", "Mosaes"). Namnen
Dyr inge och Hulinge äro med säkerhet
förhistoriska, likaså förmodligen Åsbyn, Råby
och Sorby, under det att Kyrkeby samt -torp
och -hultnamnen torde kunna hänföras till
medeltiden.
Namnet Krutbruket erinrar om ett under
Vasatiden anlagt salpetersjuderi. Den s. k.
Campementsplatsen norr om kyrkan var
under 1700-talet och under 1800-talets förra
hälft exercisfält för Närke-Värmlands
regemente (från 1812 Närkes regemente) och
"Närkes husarer" (Livregementets husarers
sedan 1815 i Örebro kasernerade
rekrytskola) ; på 1860-talet flyttades exercisplatsen
till Sannahed. I Mosås by fanns även en av
Närkes mera kända gästgivaregårdar.
Jordbruket var förr socknens helt
förhärskande näringsgren; numera försörjer det ej
fullt hälften av befolkningen (47 % enligt
folkräkningen 1940). 1944 års
jordbruksräkning redovisade 2.495 ha åker, 27 ha
kultiverad betesäng, 61 ha annan betesäng, 484
ha skogsmark och 292 ha övrig mark.
Industri och hantverk sysselsätter 29 %
av socknens befolkning (1940). Bland
industriföretag av betydenhet märkas
metallvarufabrik med gjuteri och mekanisk
verkstad (ägare AB Alcometaller, Örebro) och
Gullbergs skofabrik i Törsjö, Mosås
torvströfabrik (ägare Närkes torf AB) i
Kyrkeby samt Fritz Perssons smidesverkstad och
Mosås tegelbruk i Mosås.
Genom socknen löper järnvägen Örebro—
Hallsberg med stationen Mosås och
hållplatsen Närkes Marieberg. Med Örebro och
Kumla upprätthållas bussförbindelser.
Tätbebyggelse förekommer vid Mosås
stationssamhälle (320 inv. 31 dec. 1945). Där
finnes även post- och telefonstation.
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 1.411 personer.
Mosjö kyrka.
Möjligen redan mot slutet av 1100-talet
uppfördes i Mosjö en träkyrka i
skiftesverkskonstruktion. Den ersattes av en stor,
i sandsten och kalksten uppförd kyrka,
påbörjad före 1100-talets mitt och fullbordad i
början av 1200-talet. Byggnaden var i väster
försedd med ett mäktigt torn, i öster med ett
Kyrkoherde John P. Syren, Mosås, f. 221883 i
Hakarps socken, Jönköpings län. Studentex. 1901,
farm. kand. 1905, teol. kand. 1925 i Lund, prästvigd
s. å. jör Växjö stift, komminister i Stockaryd 1926,
kyrkoherde i Mosjö och Täby pastorat sedan 1928.
halvrunt korutsprång, en s. k. absid. Tornets
liudgluggar hade skulpterade kolonnetter
och de båda portalerna, åt väster och söder,
skulpterade överstycken. Genom sin storlek
och sin utsmyckning var kyrkan, då den stod
färdig, måhända Närkes förnämsta. Den
synes ha åtnjutit vidsträckt rykte som
vallfartskyrka; den ytterst märkliga, i Statens
historiska museum förvarade s. k.
Mosjö-madonnan från 1100-talet kan möjligen
tänkas ha ägt samband med pilgrimsfrekvensen.
Mot medeltidens slut revs absiden och
tillfogades sakristian. I övrigt har kyrkan, vad
beträffar det yttre, sedan dess icke
undergått några nämnvärda förändringar.
Takresningen till den pyramidiska tornhuven är
den ursprungliga, den enda i Närke som
bevarats från sin tillkomsttid, omkr. 1200.
Interiören fick sin prägel dels vid
inredningsarbeten på 1760-talet, dels genom
renoveringar 1905 och 1931. Bland inventarier
märkas en del figurer från kyrkans
senmedeltida altarskåp samt några skulpterade
gravhällar från 1600- och 1700-talen.
B. W—n.
Mosjö "prästgård.
Prästgården norr om kyrkan uppfördes
1937—39 och har jordregisterbeteckningen
Mosås 81. En äldre prästgård vid Sorby ca 4
km väster om kyrkan är utarrenderad.
Tidigare fanns även en komministergård,
Dy-ringstorp, som såldes 1937.
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
