Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Tysslinge socken - Garphytte kronopark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysslinge socken
Garphytte kronopark
K ronoparken är belägen i Kils och
Tysslinge socknar.
År 1902 inköpte kronan av Garphytte
bruks aktiebolag ett stort antal fastigheter,
liggande i ett par komplex, med en
sammanlagd total areal av 5.302,41 hektar för en
köpeskilling av 280.000 kronor. Av detta
förvärv bildades Garphytte kronopark. Från
enskilda jordägare har smärre
kompletteringsköp gjorts 1904 och 1914, vilka förvärv även
tillagts kronoparken. Av den ursprungliga
kronoparken sorterar en del numera under
Villingsbergs revir.
Kronoparken tillhör Garphytte
bevakningstrakt av Örebro revir.
Den fasta grunden utgöres av urberg,
företrädesvis graniter. Norra delen, huvuddelen,
av kronoparken är tämligen mager
skogsmark, där jordmånen är grund och berget
flerstädes går i dagen. Flacka mossar
upptaga även stor del i detta avsnitt. I
sydsluttningen mot närkesslätten är jordmånen
flerstädes starkt kalkhaltig. Skogsmarken blir
här bördig och drivande, vilket bl. a. ger sig
uttryck i en yppig markflora samt växtlig
skog. Större delen av kronoparken ligger
omkring 200 meter över havet.
God efterfrågan råder på
skogsprodukterna, som antingen försäljas på rot eller i
upparbetade sortiment vid bilvägar. Någon
förädling i egen regi drives ej.
Skogsjordbruken och
skogsarbetarbostäderna äro mestadels av god beskaffenhet.
Arbetskraftsproblemet är dock brännande.
Under senaste decenniet har ett
ändamålsenligt system av goda, bilbara skogsvägar
utbyggts.
I de norra, karga delarna dominerar tallen,
där den flerstädes över avsevärda arealer
bildar rena bestånd. Mot söder utvidgar
granen alltmer sina domäner och längst i söder
växa ädla lövträd i sluttningen mot
slättbygden. Smärre förekomster av idegran
(Taxus baccåta) kan noteras. Björkbestånd,
oftast knutna till närmaste omgivningen
kring de små skogsjordbruken, liva ögat i
den eljest oftast rena barrblandskogen på
kronoparken.
Då staten år 1902 inköpte marken var
skogskapitalet hårt anlitat; den då
avsättningsbara skogen var till stor del avverkad
och stora kalmarksytor väntade på att åter
bliva skogbärande. Under loppet av fyra
årtionden ändrade skogen karaktär till det
bättre. Sedan 1943 skiftar skogen på ett stort
område, artilleriskjutfältet, varom mera
nedan, åter radikalt sitt utseende.
Ur den nu gällande
skogshushållningsplanen av år 1937 inhämtas följande
sakuppgifter.
Areal (utom vatten):
Produktiv skogsmark ..... 2.885,50 hektar
Impediment ............. 922,85 „
Inägor .................. 226,05
Summa landareal 4.034,40 „
Virkesförråd å produktiva skogsmarken:
320.695 kubikmeter (m3sk.), vilket gör 111
m3sk. per hektar.
Tillväxt årligen: 10.614 m3sk. eller 3,7
m3sk. per hektar. Bonitet, ideal: 3,70 m3sk.
per hektar. Tillväxten svarar alltså exakt
mot markens produktionsförmåga.
Avverkning årligen: Omkring 8.000 m3sk. eller 2,S
m3sk. per hektar.
Tyngdpunkten beträffande skogens ålder
ligger vid 50 år.
Artilleriskjutfältet i Kilsbergen disponerar
sedan 1943 av ovanstående landareal c:a
2.500 hektar, av de nordliga delarna, där den
värdefullaste skogen numera avverkats innan
virket förstöres av skottskador.
Med tillkomsten av artilleriskjutfältet har
givetvis uppgifterna i nu gällande
skogshus-hållningsplan förlorat sin aktualitet.
T. W.
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
