Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Vintrosa socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örebro härå il
Kyrkberget, en kulle vid Granhammars by.
Av byggnaden återstå grundmurarna till en
helt liten kyrka eller ett kapell, bestående av
rektangulärt långhus med smalare kor och
möjligen västtorn. Vid utgrävningar ha
tillvaratagits bl. a. en runristad gravhäll,
fragment av en dopfunt och ett gravkors samt
en kolonn med i relief hugget
flätverksornament. Byggnadens storlek och planform, som
ansluter till den från tidiga romanska
västgötakyrkor kända, samt de ovannämnda
fynden göra en datering till 1000-talets slut eller
1100-talets början sannolik. Byggnaden har
med säkerhet icke varit någon äldre
sockenkyrka utan ett kapell, anlagt vid en kristnad
stormans gård.
Någon övertygande tolkning av
sockennamnet — i äldre former bl. a. "Wintrusa",
"Vintrewsa", "Vinteråsa" — har ej
före-bragts; dock må erinras om, att Svartåns
forna namn var (Vin-?) Trosaån. Talrika
namn röja förhistoriskt ursprung: Nybble,
Götavi, Granhammar, Arvaby, Säby, Via
m. fi.
Inom "landslagen" är jordbruket sedan
gammalt huvudnäringen, som alltjämt
försörjer närmare hälften av socknens
befolkning (43 % enligt folkräkningen 1940).
Enligt 1944 års jordbruksräkning finnas inom
slättbygden 2.401 ha åker, 8 ha slåtteräng,
27 ha kultiverad betesäng, 130 ha annan
betesäng samt 1.124 ha skogsmark;
motsvarande siffror äro för bergslagsdelen 171
ha åker, 1 ha slåtteräng, 46 ha betesäng samt
367 ha skogsmark; övrig mark utgör inom
socknen i dess helhet 593 ha.
Endast en av Lekebergslagens
bergsmanshyttor var tillfinnandes inom Vintrosa,
nämligen Arbohyttan, känd från 1500-talets mitt
men troligen äldre än så. Under 1600-talet
anlades tvenne stångjärnsbruk, Övre och
Nedre Lannafors. Inom socknen bröts
järnmalm vid Hässelkulla och Sanna samt
kopparmalm vid Hässelkulla. Under loppet av
1800-talet spelade dock järnhanteringen,
såväl bergsmännens tackjärnsframställning
som gruv- och bruksdriften, ut sin roll. I
gengäld blev stenindustrien en
försörjningskälla av viss betydenhet. Vid Lannafors
funnos kalkstensbrott och kalkbränneri, som i
början av 1900-talet övergingo till Strömsnäs
jernverks AB och därefter till Degerfors
järnverks AB. Driften nedlades emellertid
1946. Numera bereda industri och hantverk
sysselsättning åt mer än en tredjedel av
socknens befolkning (36 % enligt
folkräkningen 1940). Bland industriföretag av
betydenhet märkas metallfabrik, gjuteri och
mekanisk verkstad (ägare Hugo Gawelli),
sågverk (ägare Vintrosa såg AB) och
Bröderna Janssons skofabrik.
Socknens största egendomar äro Nybble,
Lannafors och det till Säbylunds
fideikommiss i Kumla landskommun hörande Västra
Via. Bland mindre dylika märkes
Loviseholm, där Angelika Dalman bodde, som
blivit känd genom Bernhard Elis
Malmströms elegi "Angelika".
Tätbebyggelse förekommer i Vintrosa
stationssamhälle, som har post- och
telefonstation, (319 inv. 31 dec. 1945) och i Lanna
industrisamhälle, som dock till största delen
ligger i Hidinge socken, (417 inv., varav 76
inv. i Vintrosa-delen).
Örebro—Svartåbanan passerar socknen
med stationen Vintrosa. I övrigt ombesörjes
trafiken genom busslinjer mellan Örebro och
Karlskoga.
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 1.445 personer.
B. W—n.
Vintrosa kyrka.
Kyrkan fick sin nuvarande prägel i
samband med en genomgripande ombyggnad
1824—25. I murarna ingå dock rester såväl
av den ursprungliga medeltidskyrkan som
av dennas utvidgning i flera etapper.
Märkligast bland inventarierna är ett i ek
snidat triumfkrucifix från 1400-talets förra
hälft. Den okände, skicklige mästaren har
förfärdigat liknande krucifix för Kräklinge
kyrka (nu i Örebro läns museum) och Pors
kyrka i Eskilstuna.
Altaruppsatsen från 1750-talet är ett verk
av snickaråldermannen Petter Aspelin i Öre-
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
