Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Glanshammars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glanshammars socken
(jrlanshammars socken inom
Glanshammars härad tillhör Örebro fögderi,
Glanshammars och Örebro tingslag inom
Östernärkes domsaga och Glanshammars
landsfiskalsdistrikt. Socknen omtalas första
gången 1279 men har säkerligen bildats redan
under 1100-talet. Glanshammar är
moderförsamling i ett till Glanshammars kontrakt
hörande pastorat med Rinkaby som annex.
Arealen uppgår till 7.665 ha, varav 7.544
ha land. Socknen gränsar i norr till Ödeby,
i öster till Lillkyrka, i söder till Hjälmaren,
i väster till Rinkaby och i nordväst till
Axberg.
Nordligaste delen av socknen omfattar en
del av Käglans horstlandskap, en skogsbygd,
där urberget flerstädes går i dagen. Söder
härom utbreder sig ett kuperat
övergångsområde med moränbildningar, omväxlande
med slättmark, täckt av ler-, sand- och
torv-avlagringar. Detta område övertväras i
väst-östlig riktning av tvenne stråk av
urkalk-sten, av vilka det sydligare —■ mellan
Glanshammars och Lillkyrka kyrkor — är det
mera betydande och har utnyttjats för
marmor* och kalkstensbrytning. Sydligaste delen
av socknen är en mot Hjälmaren sluttande,
av svämlera och svämsand bildad slätt.
Genom socknens såväl skogs- som slättbygd
sträcker sig från norr till söder den del av
Pålsbodaåsen, som vanligen går under
namnet Glanshammarsåsen. Den i landskapet
tydligt markerade, skogbevuxna
rullstensåsen fortsätter tvärs över Hjälmaren och
särskiljer genom Skävesundsudden och den
till Stora Mellösa socken hörande Ässön
Hemfjärden och Mellanfjärden; det smala
Norra Ässundet bildar sockengräns. —
Socknens enda vattendrag är den lilla Äverstaån,
Glanshammars kyrka, uppförd i förra hälften av
1100-talet. Tornspiran tillkom 1696 och klockstapeln
1663.
som utgör avlopp åt några småsjöar på
Käglan.
Den förhistoriska bebyggelsen i
Glanshammar har företrädesvis varit knuten till åsen,
men talrika fornfynd även från andra delar
av socknen vittna om tämligen utbredd
bebyggelse i varje fall under stenålderns
slutskede. Från socknen härrör ett av vårt lands
allra märkligaste fornfynd, den s. k.
Hassleskatten (jfr nedan). Mot forntidens slut
framträder Glanshammar uppenbart som ett
av Närkes bygdecentra. De fasta
fornläm-ningarna äro visserligen ännu icke
inventerade, men av de många kända äro några
högeligen representativa. Detta gäller i
främsta rummet järnåldersgravfältet på
"Gubbskogen" vid Skävesund, med sina
bautastenar, rösen, stensättningar och högar
— alltsomallt ett 180-tal gravar — ett av
landskapets största och ståtligaste
fornläm-ningsområden. Ett annat gravfält, nära
kyrkan, uppvisar förutom ett par stora högar
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
