Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Glanshammars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■Glanshammars härad
en vacker skeppssättning. En domarring och
åtminstone tre olika bygravfält förekomma
på Glanshammars bys ägor, och andra
gravfält återfinnas på Skölvs, Tidesta och Hälla
marker. I kyrkans västgavel är inmurad en
runsten med inskriften: "Thouantr och
Tur........ läto göra minnesmärket efter
Bruni fader sin och moder sin Holma".
Jämte dessa och andra fornlämningar och
fynd erinra en mångfald ortnamn om
socknens förhistoriska bebyggelse. Glanshammar
betyder närmast "den glänsande klippan",
vilket väl får tänkas åsyfta blyglans- och
silverförekomsterna nära kyrkan (jfr
nedan). Namn slutande på -sta, -by och -inge
äro vanliga i socknen och i de flesta fall
knutna till byar och gårdar, som existerat
åtminstone sedan järnåldern. Än mera
anmärkningsvärt är namnet Husby, en by
några km sydväst om kyrkan. Här har med
all sannolikhet funnits en s. k. husaby, ett
centrum för den kungliga förvaltningen
under forntidens slut och i början av
medeltiden. Antagligen är det detta Husby, som
varit huvudorten i Norra tredingen av
Närke. Glanshammars kyrka har i så fall
varit en husabykyrka, en huvudkyrka inom
denna del av landskapet, förmodligen anlagd
på eller i närheten av en forntida kult- och
tingsplats. Glanshammars kyrka har varit
en "storkyrka" — till skillnad från Lillkyrka
och övriga "lillkyrkor" inom häradet. Detta
förklarar kyrkans särställning i fråga om
såväl storlek som påkostad utsmyckning.
När omkr. 1315 en påvlig skatt debiterades
inom Strängnäs stift, taxerades
Glanshammar till 2 mark silver, ett belopp som endast
överträffades av kyrkorna inom Örebro
pastorat samt av Stora Mellösa kyrka.
Det är ej styrkt — men kan ej anses
uteslutet — att "silvergruvan", alltså
blyglans-och silverfyndigheterna invid kyrkan, brutits
redan under äldre medeltid och verksamt
bidragit till socknens och kyrkans rikedom.
De i drottning Filippas morgongåvobrev
1420 nämnda silver- och blyverken vid
Arboga och Örebro måste anses åsyfta bl. a.
Glanshammarsgruvan, som enligt
traditionen ödelagts under den danska invasionen i
början av 1520-talet. Sedan dess har dock
sporadisk, ehuru föga givande brytning före-
kommit under så gott som varje
århundrade. — På senare år har exploaterandet av
marmor- och kalkstensförekomsterna lett till
uppkomsten av en lokal stenindustri (AB
Marmorbrytning och Örebro marmor- &
mosaik AB). Av övrig industri märkas
Örebro läns norra fruktmusteriförening,
Käglans sågverks AB samt Kullens och
Silverforsens kvarnar. Enligt 1940 års folkräkning
ägnade sig 20 % av socknens befolkning åt
industri och hantverk. — I socknens norra
del är sedan gammalt skogsbruket en
näringsgren av betydelse.
Socknens huvudnäring är dock jordbruket,
som ger sysselsättning åt två tredjedelar av
befolkningen (1940). Enligt 1944 års
jordbruksräkning finnas 3.212 ha åker, 11 ha
kultiverad betesäng, 69 ha annan betesäng,
3.445 ha skogsmark och 807 ha övrig mark.
Jordbruket är knutet till ett stort antal
välmående och välskötta byar samt några större
gårdar, bland vilka särskilt kan nämnas
Skävesund, Torphälla och Skölv. Den
förstnämnda är den enda, vars anor kunna föras
tillbaka till 1600-talet. Glanshammar är
alltjämt en karakteristisk storbondebygd.
Busslinjer mellan Örebro och Arboga
ombesörja trafiken. Post- och telefonstation är
Glanshammar; dessutom finnes
telefonstation vid Silverforsen. I Glanshammars by
finnes sparbank (Glanshammar &
Ringkar-leby socknars sparbank).
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 1.391 personer.
B. W—n.
Glanshammars kyrka
Med runstensslingor av vikingatidskynne
dekorerade hällar, vilka utgöra rester av en
gravkista av "Eskilstunamonumentets" typ,
vittna om, att den äldsta kyrkan i
Glanshammar, sannolikt en träkyrka, uppförts
mot slutet av 1000-talet. Före mitten av
1100-talet har denna träkyrka ersatts av en
i kalksten uppförd kyrka, bestående av
långhus med västtorn samt lägre och smalare,
rakslutet kor. Under 1200-talet synes en
korskyrka ha varit planerad; i varje fall
tillbyggdes en korsarm åt norr, varjämte koret
utbyggdes till samma höjd och bredd som
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
