Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Götlunda socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Götlunda socken
(jrötlunda socken inom Glanshammars
härad tillhör Örebro fögderi, Glanshammars
och Örebro tingslag inom Östernärkes
domsaga och Glanshammars landsfiskalsdistrikt.
Socknen, som torde ha bildats under
1100-talet, har sedan medeltiden varit
självständigt pastorat inom Glanshammars kontrakt.
En 1323 omtalad socken vid namn Lunger
— en annexförsamling? — har i varje fall
före 1449 uppgått i Götlunda; namnet lever
kvar i bynamnet Lunger.
Socknen, vars areal uppgår till 15.944 ha,
varav 15.474 ha land, gränsar i norr — där
Arbogaån utgör gräns -—■ till Fellingsbro, i
öster till Arboga landskommun i
Västmanlands län, i söder till Hjälmaren och i väster
till Lillkyrka och Ödeby.
Nordligaste delen av socknen tillhör
Käglans skogsbygd. Jämsides med Arbogaåns
sanka dalgång löper förkastningsbranten. Åt
söder sluttar det av moränbildningar
kuperade landskapet ned mot Hjälmarstranden.
Låglandet bildas i socknens sydvästra del
av ler- och sandmarker, som utgöra den
egentliga jordbruksbygden, i den sydöstra
av sanka mossmarker. Norrköpingsåsen —
eller, som den vanligen kallas,
Fellingsbro-eller Götlundaåsen — drar från norr till
söder fram genom socknen och bildar den i
Hjälmaren utskjutande Lungersudden. Jämte
Sjömosjön, en utbuktning av Arbogaån,
förekomma inom skogsbygden flera småsjöar:
Högsjön, Tjurlången på gränsen mot
Västmanland, den på 1860-talet sänkta
Hastasjön m. fi., vilka genom små åar avrinna
till Hjälmaren.
Om den förhistoriska bebyggelsen i
Götlunda vittna framför allt de talrika
boplatsfynden från Körartorpet under Frötuna (i
Statens historiska museum och Örebro läns
museum). Denna fiskeboplats från
gång-griftstiden (omkr. 2500—2000 f. Kr.) var
belägen vid stranden av den vik av Östersjön,
som en gång täckte Fellingsbroslätten. Åt-
Götlunda kyrka, uppförd 17 hh-
skilliga andra stenåldersfynd styrka
antagandet, att bygden haft bofast befolkning
sedan gånggrifts- och hällkisttid. Om
socknens betydelse under järnåldern erinra
talrika och osedvanligt ståtliga fasta
fornlämningar (ej inventerade). Ett av Närkes allra
märkligaste och vackraste
fornlämningsom-råden återfinnes å Lungersåsen. Det
omfattar ett tiotal stora rösen och stensättningar
samt en av en båtformig stensättning
omgiven runsten, "Kung Sigges sten", med
inskriften: "Elfkir och Kærlifr de gjorde
(minnesvården) efter Sigmund broder sin".
Andra gravfält förekomma på Södra
Lung-ers, Kåsätters, Hasta, Sickelsjö, Alfängs.
Högby och Prästgårdens ägor; minst ett
dussin mer eller mindre väl bevarade
gravfält äro kända. På Urvalla skog, invid den
gamla Ramstigen, är rest en runsten med
inskriften: "Ulf och Anund läto resa sten
efter L. . . . (fa)der sin Kunas man"; något
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
