Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Götlunda socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ct 1 a n s h a m m a r s härad
hundratal m norr därom finnes en 10 m
lång båtformig stensättning. En inventering
av fornlämningarna i socknen skulle
säkerligen vara ägnad att ytterligare framhäva
Götlundas betydelse som bygdecentrum
under järnåldern. På Hasta utmark, strax
väster om gården Gropen, finnas lämningar av
en bygdeborg och å Kolne holme, en kulle
invid den ovannämnda Sjömosjön, efter en
medeltida anläggning, möjligen en liten borg,
"Kolnehus". — Sockennamnet har (av J.
Sahlgren) tolkats som "Götes eller götarnas
lund". Hasta, Frötuna, Krämplinge m. fi. äro
med säkerhet förhistoriska namn, under det
att namn som Torp, Sättra, Kåsätter o. dyl.
erinra om medeltida bebyggelse.
Socknens huvudnäring är jordbruk, som
enligt 1940 års folkräkning försörjer 80 %
av befolkningen. 1944 års jordbruksräkning
redovisade 4.285 ha åker, 81 ha slåtteräng,
276 ha kultiverad betesäng, 415 ha annan
betesäng, 9.457 ha skogsmark samt 960 ha
övrig mark.
Inom industri och hantverk äro blott 8 %
av befolkningen sysselsatta (1940). Frötuna
kraft AB äger elektricitetsverk vid
Arbogaån. Till Käglans sågverks AB i Glanshammar
höra Sandvads och Abborrtorps sågar (se sid.
416—17). Dessutom märkes
Cementvaru-fabriken, Götlunda.
De tre herrgårdarna Sickelsjö, Frötuna och
Kåsätter räkna sin tillblivelse från
1600-talet. Frötuna var till mitten av 1800-talet
även järnbruk. En fjärde 1600-talsgård var
Nannberga, som efter att länge ha varit
förenad med Sickelsjö senare uppdelats i
flera smärre egendomar.
Socknen har bussförbindelser med sin
närmaste stad, Arboga, ävensom med Örebro
m. fi. orter. Poststation är Götlunda,
telefonstationer äro Götlunda, Nannberga och
Racksätter. I Götlunda har Örebro Sparbank
filialkontor.
Folkmängden utgjorde vid 1946 års
utgång 2.079 personer. ß w_n
Götlunda kyrka.
En medeltida kyrka, om vars utseende
intet är känt, ersattes 1744 av en korskyrka
av barocktyp. Denna försågs under de när-
Kyrkoherde Ragnar Wilhelmson, Götlunda, f. 10/10
1895 i Ärla socken, Södermanlands län. Studentex.
1916, teol. fil. ex. 1919 i Uppsala, teol. kand. 1926,
prästvigd s. å. i Uppsala för Strängnäs stift,
kyrkoherde i Götlunda sedan 1930. Ordf. i
kyrkofullmäktige, barnavårdsnämnden och folkskolestyrelsen.
mast följande årtiondena med fast inredning
av barock- och rokokokaraktär. Sålunda
utfördes 1764 predikstol av
stockholmsbildhuggaren Rudén, 1773 altaruppsats av Jacques
Adrien Masreliez med altartavla —
"Nattvarden" — av Lars Bolander samt 1782 orgel
av Pehr Schörlin med fasad av bildhuggaren
Nils Hamberg. (Masreliez var Gustav III:s
bekante ornamentbildhuggare, Bolander en
mindre känd djur- och blomstermålare, även
verksam som dekoratör vid Kungl. Teatern.)
Samtidigt skänktes av ståndspersoner inom
församlingen flera uppsatser nattvardskärl.
1897 verkställdes efter ritningar av
arkitekten Agi Lindegren en genomgripande
yttre och inre restaurering.
I ett hörn av kyrkogården ligger ett
osedvanligt ståtligt f. d. sockenmagasin, över
vars ingång läses den originella inskriften:
"Efter Josephs råd och öfwerhetens påbud
till Giöthlunda sochnebors nytta upbygt år
1760". — Bild å kyrkointeriören, sid. 455.
B. W—n.
Götlunda prästgård.
Prästgården, vars namn är Holmsätter,
ligger strax intill kyrkan. Den uppfördes i
början av 1840-talet och renoverades 1937—
39. På samma tomt är belägen den
förutvarande prästgården, som troligen härstammar
från 1600-talet.
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
