Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Lännäs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lännäs socken
Xjännäs socken i Askers härad, Örebro
fögderi, Askers och Sköllersta tingslag inom
Östernärkes domsaga och Sköllersta
landsfiskalsdistrikt utgör eget pastorat inom
Askers kontrakt. Den sannolikt på
1100-talet bildade socknen nämnes i början av
1300-talet såsom självständigt pastorat men
synes senare under medeltiden ha lagts
såsom annex till Asker. De båda
församlingarna skildes åt 1593.
Socknen, vars areal omfattar 10.234 ha,
varav 10.071 ha land, gränsar i norr till
Hjälmaren, i öster till Västra Vingåkers
socken i Södermanland, i söder och väster till
Asker. Till Lännäs hör Vinön, Hjälmarens
största ö.
I nordvästra delen av socknen utmynnar
Täljeån i den grunda, av väldiga vassar
bevuxna Segersjöviken. Det låglänta
mynningsområdet var före Hjälmarens och
Kvisma-rens sänkning på 1880-talet till stor del
sankmark. Genom sjösänkningen utvunnos
vidsträckta odlings- och betesmarker, som här
bilda socknens egentliga jordbruksbygd. Den
kambro-siluriska berggrunden täckes, liksom
i Kvismaredalen i övrigt, av ler- och
torvav-lagringar. Slättlandet övertväras av
Lännäs-åsen, som särskilt mellan Segersjö och
Lännäs kyrka framträder tydligt markerad i
landskapet. — Södra och större delen av
socknen är bergig skogsbygd, som vid Mon i
socknens sydligaste del når 111 m ö h.
Högplatån begränsas åt norr av den
förkastningsbrant, som bildar Storhjälmarens södra
strand. Berggrunden är här urberget, som
här och var träder i dagen men för det mesta
täckes av moränbildningar. Inom området
finnas flera småsjöar, av vilka Svarten,
Lännäs kyrka, uppförd på 1770-talet. Tornet från
1100-talet, tornhuven från 1700-talet.
Skärsjön och Brånntorpasjön helt eller
delvis torrlagts, varigenom enklaver av
odlingsmark utvunnits inom skogsbygden. Ett par
av småsjöarna avrinna genom Gammalån till
Vingåkersån.
Fornfynd och fornlämningar ge vid
handen, att förhistorisk bebyggelse förekommit
inom såväl slätt- som skogsbygden.
Skogsbygden har dock varit blott glest befolkad,
under det att bebyggelsen koncentrerats till
Lännäsåsen. Utmed denna påträffas, från
norr räknat, fyra järnåldersgravfält i
trakten av Segersjö, däribland ett med en
ståtlig domarring, vidare gravfält vid Tunäs,
Lännäs kyrkby, Mogetorp och Ristorp.
Utmed Hj älmarstr anden uppträda enstaka
rösen och stensättningar vid Derböl och
Östra Dimbo, inom skogsbygden vid
Ing-valdstorp, Stora Berg, Sigfridsboda och
Slättfallet. De ståtligaste forntida
monumenten i Lännäs äro dels "Haborsrösan" vid
Segersjö, ett av Närkes få bronsåldersrösen,
dels den av tolv stenar i en rundel samt en
mittsten bildade domarringen på "Nämnde-
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
