Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Lännäs socken - Slott och herrgårdar: Segersjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askers härad
Förmaket med möbler, som i stort sett stått på
samma sätt i tre generationer.
förda 1940. Djurbesättningen består av 14
hästar av ardennerras och nordsvensk ras
och 152 nötkreatur av SRB-ras (2
stamtjurar, 100 kor, 50 ungnöt). För gårdens
drift användas 3 traktorer, 2 skördetröskor
och regnkanon.
Segersjö, som ursprungligen skrevs
Si-gharsö, var först kungsgård men skänktes
1278 av konung Valdemar Birgersson till
Strängnäs’ biskopsstol. Genom Västerås
recess indrogs godset till Kronan. Karl IX
uppehöll sig ofta på Segersjö. Där höllos de
efter slaget vid Stångebro 1598 häktade
rådsherrarna fängslade, tills de avrättades
i Linköping 1600. År 1631 medgav Gustav II
Adolf den holländske köpmannen Erik
Larsson att för ogulden fordran hos Kronan
erhålla gods till ett värde av 20.000 riksdaler.
Denne fick s. å. immission på Segersjö och
adlades med namnet von der Linde. Då han
dog som kammarråd 1636, ärvdes gården av
den yngre sonen assessor friherre Erik von
der Linde, men drottning Kristina skänkte
den till en av det Trettioåriga krigets stora
härförare fältmarskalken greve Lennart
Torstenson (död 1651) på det villkoret, att
han till von der Lindes arvingar erlade en
lösepenning av 61.520 daler smt. Då det vid
fjärdepartsräfsten 1655 väckts förslag om
att indraga godset, avvärjdes det av Karl X
Gustav, som framhöll Lennart Torstensons
stora förtjänster om riket. Utan att
avseende fästes vid den dryga lösepenningen,
reducerades godset 1681 från Torstensons
arvingar. På Karl XII:s befallning togs frågan
upp till ny behandling, som resulterade i att
Segersjö 1721 återlämnades till släkten
Torstenson. När överste greve C. U.
Torstenson dog 1727 såsom den siste av sin ätt,
sålde arvingarna gården till riksrådet greve
T. G. Bielke, gift med Torstensons änka.
Egendomen övergick genom köp 1747 till
presidenten friherre Erland Broman och
1756 till presidenten friherre Claes Gustaf
Rålamb (död 1765). Hans arvingar sålde den
1768 till kommerserådet friherre Josias
Cederhielm (död 1795), som därav upprättade
ett fideikommiss till förmån för sin
dotterson överste Josias Montgomery med
föreskrift, att innehavaren och hans äldste son
jämte sitt eget släktnamn skulle bära namnet
Cederhielm. Då denne dog 1825 tillträdde
hans son Robert Montgomery-Cederhielm
fideikommisset. Han efterträddes 1888 av sin
son kammarherre Robert
Montgomery-Cederhielm (död 1932). Nuvarande innehavare är
dennes son överstelöjtnant John
Montgomery-Cederhielm.
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
