Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Stora Mellösa socken - Slott och herrgårdar: Göksholm, Hjälmarsnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askers härad
1500-talet företogs en omfattande till- och
ombyggnad, varvid huset erhöll rektangulär
form. De höga gavelröstena pryddes med
voluter och kulor i holländsk renässans, och
frontespisen dekorerades på samma sätt.
Härigenom erhöll slottet med de något senare
uppförda flyglarna det utseende, som
framgår av Erik Dahlbergs teckning i Suecia
antiqua et hodierna, där man ser det vackra
slottet, inramat av 2 envåningsflyglar och
en mur med portal. Flyglarna och muren äro
nu borta och själva slottets utseende
förändrat. Vid en år 1800 företagen ombyggnad
sänktes nämligen taket och borttogs den
äldre dekorationen. Portarna på fasadernas
sidor flyttades då eller möjligen tidigare till
deras mitt. Genom dessa förändringar erhöll
slottet, som delvis moderniserades 1934—35,
sitt nuvarande utseende. Nuvarande
kontorsbyggnad uppfördes 1880 och inrymmer
kontor och inspektorsbostad. Byggnaderna
omgivas av park och trädgård med 120
drivbänkar och ca 130 fruktträd.
Bottenvåningen inrymmer
ekonomiavdelning, medan andra våningen upptages av
privatrum och sällskapsrum. Målningar och
porträtt pryda väggarna i matsalen och
salongen. Bland övriga inventarier märkas
såväl orientaliskt som västerländskt porslin.
Nästa våning är entresolerad med undantag
av biblioteket, ett stort rum i sydöstra delen
av huset. I detta förvaras — utom böcker —
en samling av de fynd, som gjorts på gården
(bl. a. kanonkamrar, och kulor från
medeltiden), och en astronomisk solvisare av
mässing, utförd 1591 för påven Clemens VIII.
Godset, som utom huvudgården består av
utgårdarna Alm och Stånger, 3
jordbruksarrenden, 3 fiskarrenden och en del
småstäl-len för kör are och skogshuggare samt
jordbruksarbetare, har en totalareal av ca 1.673
ha, varav 345 ha åker och 1.156 ha skog
(blandad barr- och lövskog).
Taxeringsvärdet för hela egendomen uppgår till 991.400
kr., varav jordbruksvärdet 600.800 kr.
Växtföljden å under eget bruk varande gårdar är
dels 8-årig, dels 4-årig. Arbetarbostäderna
äro till stor del uppförda eller reparerade
samt om- och tillbyggda 1939—47. Ladugård
och stall vid huvudgården äro ombyggda
1937—38. Övriga ekonomibyggnader, bland
vilka de äldsta äro uppförda i förra hälften
av 1700-talet, ha under senare år delvis
moderniserats. Ekonomibyggnaderna vid
ut-gården Alm äro uppförda omkr. 1900.
Djurbesättningen består av 21 hästar av
arden-nerras och ett 160-tal nötkreatur av
SRB-ras (3 stamtjurar, ca 80 kor, ca 80 ungnöt).
För gårdens drift användas 3 traktorer,
skördetröska och lastbil. På gårdens ägor
ligger Sandåkers väderkvarn, som numera
disponeras som museum av Stora Mellösa
hembygds- och fornminnesförening (se sid.
571).
Göksholms förste kände ägare är drotsen
Ambjörn Sixtensson (Sparre) i slutet av
1200-talet. Hans maka Ingeborg Ulfsdotter
hade i ett föregående äktenskap med
lagmannen i Närke riksrådet Knut Mattsson dottern
Birgitta Knutsdotter, som vid arvskifte efter
modern 1307 ärvde godset. Efter hennes
mans, riksrådet Magnus Bengtssons, död
1336 övergick det till den ätt, som förde delad
sköld i gult och blått och som senare
kallades Natt och Dag. Inom denna släkt gick
sedan gården i arv från far till son i över
300 år till mitten av 1600-talet. Sorgligt
ryktbar i Sveriges historia är Måns
Bengtsson Natt och Dag, som 1436 överföll och
mördade Engelbrekt på den s. k.
Engelbrektsholmen, som ligger ett par km från slottet
och numera är landfast. Måns Bengtsson
ärvde Göksholm vid sin faders, riksrådet
Bengt Stenssons, död. Han dog i slutet av
1470-talet som lagman i Närke och
riksråd. Hans ättling i 5:e led, lagmannen i
Närke riksmarskalken friherre Åke
Axelsson Natt och Dag, var den siste manlige
innehavaren av Göksholm av denna ätt.
Efter hans död 1655 övergick godset till hans
dotter Barbro, gift först med amiralen och
riksrådet friherre Claes Bielkenstierna och
sedan med riksrådet friherre Knut Kurck.
Hon ärvdes vid sin död 1680 av sin omyndiga
sondotter Charlotte Bielkenstierna (död
1703), som 1691 blev gift med kammarrådet
friherre J. C. Fleming af Liebelitz (död
1714). Deras son A. J. Fleming sålde godset
på 1740-talet till generalen friherre Carl
Sparre (död 1754). Dennes dotter Beata, gift
med landshövding greve A. O. Lagerberg,
överlät 1794 egendomen före sin död till
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
