Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Ekeby socken - Industrier och företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekeby socken
Ljungströms fältet.
Genom det arbete och de erfarenheter, som
vid Kvarntorpsverket gjorts av våra svenska
teknici och forskare, komma de inhemska
oljeskiffertillgångarna nu att få betydelse
såsom råvarubas för en mångsidig
kemiskteknisk industri, som kommer att tillföra
marknaden ett flertal värdefulla produkter,
vilket inte minst ur beredskapssynpunkt kan
få stor betydelse, då tillgången på
motsvarande varuslag hittills nästan genomgående
varit beroende av import.
Kvarntorpsverket omfattade, sedan dess
för beredskapsändamål beslutade utbyggnad
slutförts, dels ugnsanläggningar av olika
typer för utvinning av olja genom
torrdestillation av den brutna skiffern, dels den s. k.
Ljungströmsanläggningen för utvinning av
olja direkt ur skiffern i dess läge i jorden
genom uppvärmning av de oljeförande
skifferlagren med i skiffern nedsänkta elektriska
element och dels -— förutom hjälp- och
kompletteringsanläggningar av olika slag
såsom svavelverk och ångkraftcentral —
raffinerings- och gasbensinanläggning.
Under beredskapstiden var verkets
produktion helt inriktad på framställning av
olja och bensin för försvarets behov.
Därjämte utvanns svavel och ammoniumsulfat
som biprodukter. Oljan och bensinen spelade
emellertid den utan jämförelse dominerande
rollen och utgjorde i vikt ca 4 ggr mer än
övriga produkter.
Principen för skifferoljeframställningen
vid ugnsanläggningarna är i korthet
följande. Skiffern upphettas utan lufttillträde, s. k.
torrdestillation, varvid kolvätehaltiga gaser
bildas vid ca 325° till 500°C temperatur.
Gaserna få passera ett kylsystem, i vilket de
kolväten, som vid vanligt tryck och
temperatur äro i flytande form, kondensera ut,
medan resten förblir i gasform. Den
torr-destillerade återstoden av skiffern benämnes
skifferkoks. Denna är brännbar och
omvandlas till skifferaska vid förbränning. Följande
tabell utvisar skifferns kemiska
sammansättning i genomsnitt vid Kvarntorp.
Skifferns innehåll:
kol ........................................% 18,7
väte........................................% 2,2
svavel ....................................% 6,7
aska ......................................% 70,0
vatten ....................................% 2,4
Skifferns värmevärde...... kcal 2.200
Oljeutbyte enl. analys........ % 6,3
Gasutbyte (rest) ............ % 4,9
Av tabellen framgår även, att skifferns
värmevärde är ca 2.200 kcal per kg och att
man erhåller nästan lika mycket gas som olja
vid torrdestillation. I runda tal erhålles vid
skifferoljeproduktionen ungefär 1/4 av
skifferns kaloriinnehåll i form av olja och 1/4 i
form av gas, medan resten, d. v. s. hälften,
kvarstannar i koksen. Genom de
förbränningsmetoder, som utexperimenterats vid
Kvarntorp, kan drygt hälften av
värmeinnehållet i koksen nyttiggöras, vilket i sin tur
motsvarar en fjärdedel av den ursprungliga
skifferns totala värmeinnehåll. Den
återstående fjärdedelen utgöres av förluster eller
i askan kvarstannande oförbränd rest. Med
dessa uppgifter framstår en del av de
problem, varmed de, som haft att göra med
skif-feroljetillverkningen, varit sysselsatta,
nämligen att på för landet bästa sätt tillvarataga
och nyttiggöra skifferns värmeinnehåll.
De_ resultat, som uppnåtts under
beredskapstiden, och de erfarenheter, som
därunder vunnits vid driften och forskningen,
gåvo vid krigsslutet och importens
återupptagande vid handen, att motiv fanns för ett
fortsättande av driften vid verket även under
fredstid och att man därvid borde genomföra
en del rationaliseringar och kompletteringar
av de befintliga anläggningarna på basis av
de vunna erfarenheterna samt utöka verket
med ytterligare anläggningar för
tillverkning av nya produkter. Redan 1944 hade rege-
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
