Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Sköllersta socken (Pålsboda) - Örebro läns folkhögskola i Kävesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköllersta härad
förening. Det beslöts, att skolan skulle börja
sin verksamhet den 1 november samma år.
En styrelse av sex personer utsågs med
kammarherre Leijonhielm såsom ordförande
och kammarherre Djurklou såsom vice
ordförande. Till skolans förste föreståndare
kallade folkhögskoleföreningen enhälligt fil.
d:r P. A. Gödecke, tidigare i fyra år
föreståndare för Östergötlands läns
folkhögskola. Den 3 november 1873 öppnades på
Vrana säteri den nya läroanstalten.
Skolans utveckling.
Som bekant tillkommo de första
folkhögskolorna i Sverige år 1868, och före 1873
hade fem folkhögskolor grundats. Örebro
läns folkhögskola tillhör alltså de äldsta
skolorna av detta slag i vårt land. Liksom
övriga folkhögskolor hade skolan i Kävesta
under sitt första skede endast vinterkurser
och mottog blott manliga elever.
Doktor Gödecke lämnade skolan redan år
1876, då han blev huvudredaktör för
Aftonbladet. Han efterträddes av fil. kand. Gunnar
Norlander, vilken var skolans rektor till
1885. Under hans rektorat fick skolan 1878
egen lokal i Kävesta, den s. k. gamla
skolbyggnaden, som ännu finnes kvar och
användes till undervisningslokaler för både
vinter- och sommarkurser. Som
kulturhistoriskt intressant kan omnämnas, att stora
lärosalen i denna byggnad bibehållits i
oförändrat skick; det torde vara den äldsta
folkhögskoleinteriör, som med sitt ursprungliga
utseende finnes bevarad i vårt land.
Frågan om en kvinnlig folkhögskola för
Örebro län diskuterades vid det år 1879
bildade Örebro läns folkhögskoleförbunds
årsmöte i Kävesta den 5 och 6 mars 1880. Den
hade väckts av dåvarande eleven Johan
Lindström, senare mera känd som redaktör
Saxon. Diskussionen ledde till resultat:
sommaren 1880 öppnades Örebro läns kvinnliga
folkhögskola i Öskevik nära Nora. Skolan
flyttades efter ett par år till Vrana och
därefter till Kävesta.
Åren 1885—1917 var rektor J. V. Jonsson
skolans föreståndare. Under hans rektorat
genomgick skolan en rik utveckling i både
yttre och inre avseende. Doktor Jonsson
sammanbragte med outtröttlig energi ett
stort bibliotek samt rika arkeologiska och
naturvetenskapliga samlingar. På hans tid
tillkommo rektorsbostaden 1889 och
gymnastikhuset 1896. Ett elevhem med plats för
50 elever samt för lärare byggdes år 1907.
Ett till skolans område gränsande jordbruk
(1/4 mtl Nybble nr l12) inköptes. Dess
mangårdsbyggnad blev efter utökning och
renovering bostad för lantmannaskolans
föreståndare (se nedan).
Vid skolans vinterkurs hade år 1886
anordnats en andra årskurs, som år 1892
förvandlades till lantmannaskola. År 1907
tillkom vid sommarkursen en andra årskurs
med hushållsundervisning. Oen
omorganiserades år 1913 till lanthushållsskola. För
hushållsundervisningen inköptes tvenne
byggnader, vilka uppfördes vid elevhemmet.
Från 1917 till 1929 var rektor D. M.
Blomqvist skolans föreståndare. Under hans
rektorat tillkom med byggnadsanslag av
landstinget den ståtliga s. k. nya skolbyggnaden,
som invigdes år 1926. År 1928 inrättades
ånyo en andra årskurs vid folkhögskolans
vinterkurs, denna gång med undervisning
i allmänna och medborgerliga ämnen och
öppen även för kvinnliga elever. Fr. o. m.
1929 ha flickor haft tillträde även till första
årskursen under vintern. 1935 anordnades en
andra årskurs med undervisning i teoretiska
ämnen även på sommaren. Denna kurs
besökes framför allt av flickor, vilka ämna
söka inträde i sjuksköterskeskolor. De
senaste åren har vid skolan även funnits en
tredje årskurs under vinterhalvåret. Denna
kurs anlitas av elever, vilka av någon
anledning vilja driva sina studier längre; vanligen
ämna de söka inträde i tekniskt gymnasium,
seminarium eller någon annan fackskola. De
äro emellertid ej så många, och bortsett från
de många flickor, som genom sin
folkhögskolevistelse förbereda sig för inträde i
sjuksköterskeskola, torde man kunna påstå, att
de allra flesta lärjungarna efter skoltiden
återgå till sina vanliga yrken, och att
folkhögskolan icke bidrager till landsbygdens
avfolkning.
I den nya skolbyggnaden voro vid
invigningen 1926 blott de tvenne
huvudvåningarna inredda. Elevantalet ökades emellertid
•664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
