Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Kumla härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUMLA HÄRAD
IC_umla härad, som under medeltiden
räknades till Östra (eller Södra) tredingen av
Närke, omfattade socknarna Kumla,
Hallsberg och Lerbäck. Municipalsamhället
Hallsberg blev 1908 köping, och Kumla
municipalsamhälle jämte några angränsande tätorter
utbröts ur socknen och blev stad 1942. Det
nutida häradet omfattar alltså fyra
kommuner: Lerbäck, Hallsberg, Hallsbergs köping
och Kumla landskommun.
Häradets tingsställen äro Hallsberg och
Askersund.
I administrativt hänseende tillhör häradet
Hallsbergs fögderi, i judiciellt Hallsbergs
tingslag av Västernärkes domsaga, i
ecklesiastikt Kumla kontrakt av Strängnäs stift.
Kontraktet omfattar inom häradet
pastoraten Kumla (gemensamt för staden och
landskommunen), Hallsberg (gemensamt för
köpingen och socknen) och Lerbäck.
Häradets areal uppgår till 53.722 ha, varav
50.175 ha land. Folkmängden utgjorde vid
1946 års utgång 14.385 personer.
Befolkningstätheten är 29 inv. per kvkm land.
Den förkastningslinje, som markerar
gränsen mellan Närkesslätten och södra Närkes
skogsbygd, delar häradet i en nordlig, mindre
slättlandsdel, omfattande Kumla och norra
delen av Hallsberg, och en sydlig, större
höglandsdel, omfattande södra delen av
Hallsberg samt Lerbäck. Karlslundsåsen drager
i nord-sydlig riktning fram över
slättbygden, som även i övrigt företer en av åsar
och moränkullar kuperad terräng. Ler- och
sandavlagringar täcka slättens
kambrosilu-riska berggrund, vars kalkstensförekomster
exploateras vid Yxhult-Hällabrottet.
Höglandet är en urbergsplatå, vars topografiska
struktur kännetecknas dels av tvenne
framträdande förkastningsbranter, den
ovannämnda nordliga, "Hallsbergen", och en syd-
ligare utmed södra stranden av Tisaren, dels
av de i regel mot söder sluttande
brottavsatserna, dels slutligen av nord-sydliga
sprickdalar, i vilka de flesta av häradets
många småsjöar uppstått. Inom Tylöskogs
horstlandskap, på gränsen mot Östergötland,
når höglandet höjder på inemot 240 m ö h.
Urbergsgrunden, vars malmförande leptiter
utgjort förutsättningen för forna tiders
gruvdrift, täckes mestadels av moräner,
blockrika grusmarker, omväxlande med
sandfält och torvmossar. Större delen av
höglandets areal är skogbevuxen, men här och var
öppna sig uppodlade dalgångar och fält.
Inom slättbygden har jordbruket varit den
förhärskande näringsgrenen, men även
industri och hantverk uppvisa här traditionell
hemortsrätt med anor från en vitt utbredd
hemslöjd (i äldre tid vapensmide, senare
framför allt handskomakeri men även bl. a.
stenhuggeri och halmflätning). De i senare
tid utslagsgivande förutsättningarna för
uppblomstringen och differentieringen av
bygdens näringsliv ha varit Västra
stambanans framdragande på 1860-talet, som
ledde till uppkomsten av Hallsbergs
stationssamhälle, skoindustriens koncentration till
Kumla och stenindustriens snabba expansion
i Yxhult. I den södra skogsbygden, som till
större delen ingick i Lerbäcks bergslag, var
sedan medeltiden den till en mångfald gruvor
och masugnar samt ett stångjärnsbruk —
Skyllberg — knutna järnhanteringen en
tidvis blomstrande, under 1800-talet avtynande
näring, vars sista avläggare i form av ett
som hemindustri bedrivet spiksmide ägde
bestånd ännu vid 1900-talets ingång. Numera
äro skogsbruk och trävaruindustri bygdens
viktigaste näringsfång.
Enligt 1944 års jordbruksräkning
fördelas arealen på 12.530 ha åker, 53 ha
719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
