Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Hallsbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallsbergs socken
och senare -torp och -sätter-namnen desto
flera. Sitt eget namn har socknen fått efter
Karlslundsåsen, "hals" betyder nämligen
"långsträckt ås".
Vid jämförelse med den rika, bördiga och
tätt befolkade grannsocknen Kumla var
Hallsberg en fattig bygd, vars befolkning
för sin bärgning fann sig hänvisad till
allehanda bisysslor vid sidan av jordbruket.
Inom socknens södra del erbjöd
bergshanteringen i Lerbäck och Svennevad goda
möjligheter till extrainkomster i form av kolning
och körslor för järnverken. För det
närbelägna Skogaholms bruk bröts järnmalm vid
Skåle och i Böda gruva norr om Tisaren, och
den Skogaholm tillhöriga Östra Å masugn
låg i Hallsberg nära Svennevadsåns utflöde
ur Tisaren. Under 1600- och 1700-talen
arbetade en mängd smeder i Hallsberg för
Örebro gevärsfaktori. En under 1800-talet
flerstädes i socknen idkad hemslöjd var
halmflätning och tillverkning av halmhattar.
I och med anläggningen av Västra
stambanan, vars slutsträcka mellan Hallsberg och
Töreboda fullbordades 1862, inbröt en ny tid
för bygden. Hallsbergs stationssamhälle
växte till municipalsamhälle och blev
köping. Befolkningsnumerären ökade avsevärt,
industri, hantverk och handel vann insteg i
orten, som utvecklades till ett centrum för
mellersta Närke. Skoindustrins uppsving i
Kumla och detta samhälles raska
frammarsch har dock berövat Hallsberg denna
rangställning.
Enligt senast föreliggande statistiska
uppgifter ägna sig 46 % av socknens
befolkning åt jordbruk, 31 % åt industri och
hantverk samt 13 % åt handel och samfärdsel.
1944 års jordbruksräkning redovisar inom
slättbygden 1.835 ha åker, 16 ha kultiverad
betesäng, 21 ha annan betesäng och 1.775
ha skogsmark, inom skogsbygden 371 ha
åker, 1 ha slåtteräng, 7 ha kultiverad
betesäng, 148 ha annan betesäng och 4.417 ha
skogsmark samt inom socknen i dess helhet
1.624 ha övrig mark.
Hallsberg är knutpunkt för Västra
stambanan och Krylbo—Mjölby-banan.
Hallsbergs station och bangård, som uppges vara
den största rangerbangården i Nordeuropa,
äro emellertid belägna i Kumla socken; inom
Hallsberg finnes endast Melsäters hållplats
mellan Pålsboda och Hallsberg.
Bussförbindelser upprätthållas med Örebro och
Askersund.
Som tätort räknas villasamhället
Långängen, en förort till Hallsbergs köping (275
inv. 31 dec. 1945).
En sevärdhet inom socknen är
naturreservatet Herrfallsäng, en vildvuxen löväng med
rik undervegetation av delvis sällsynta
växter. Se vidare sid. 35 (bild) och 42—43.
Befolkningen utgjorde vid utgången av år
1946 2.018 personer.
B. W—n.
Hallsbergs kyrka.
Om den medeltida kyrkan i Hallsberg är
bl. a. känt, att den i koret var prydd med
kalkmålningar från 1586. Från densamma
finnas bevarade ett 1300-tals triumf krucifix,
ett par figurer från ett senmedeltida
altarskåp samt en kalkstensdopfunt från 1663.
Den nuvarande kyrkan, i vilken sannolikt
ingå rester av medeltidskyrkans murverk,
uppfördes 1821—22. Den består av
rektangulärt långhus med tresidigt korparti,
väst-torn och sakristia på nordsidan. Långhuset
avtäckes av trätunnvalv.
Restaureringar ha ägt rum 1893, 1924 och
senast 1945.
B. W—n.
Hallsbergs komministergård.
Komministergården, vars namn är
Hallsbergsgården, ligger invid Hallsbergs
sockenkyrka på utarrenderade lönebostället
Hallsberg lT:s ägor. Den är uppförd på 1840-talet
och restaurerad 1928. I socknen finnes
dessutom ett utarrenderat stomhemman, Venen
l1, beläget 8 km från kyrkan.
723
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
