Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimstens härad - Laxå köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O rim stens härad
Laxå köping
Xjaxå köping, som räknar sin tillkomst
från den 1 januari 1946, omfattar den
förutvarande socknen Ramundeboda (före 1910
Bodarne) i Grimstens härad, Edsbergs
fögderi, Hallsbergs tingslag inom Västernärkes
domsaga och Grimstens landsfiskalsdistrikt.
Sockennamnet finnes dock bevarat i
Ramundeboda församling, som bildar eget pastorat
inom Edsbergs kontrakt. "Romondæbo"
eller "Romundabo" är känt redan från
1200-talet, då det bl. a. nämnes i flera av
landskapslagarna. Under medeltiden och ännu
under äldre Vasatid synes bygden ha i
pastoralt hänseende hört till Hova i
Västergötland, ehuru gudstjänster stundom
förrättades även av prästerskapet i Viby. Sålunda
förordnades 1587 en kyrkoherde i Hova att
vara pastor i Bodarne, som emellertid senare,
intill 1647, lades som kapellförsamling till
Viby. Den förste kyrkoherden utnämndes
1652, från vilket år alltså pastoratet får
anses räkna sin tillblivelse.
Köpingen, vars areal uppgår till 13.953 ha,
varav 12.597 ha land, gränsar i norr till
Ska-gershult, i öster till Viby och Snavlunda, i
sydost till Askersunds landskommun samt i
väster till Tiveds och Finnerödja socknar i
Västergötland.
Större delen av den förutvarande socknen
uppfylles av Tivedens skogsbygd, ett
horst-landskap, som bildar övergången mellan
Kilsbergen och södra Närkes högland. I trakten
av Laxå stationssamhälle mötas de
sydligaste utlöparna från Kilsbergen och de
västligaste från den förkastningsbrant,
"Hallsbergen", som åt söder begränsar
Närkesslätten. En flik av denna slätt tränger in i
nordöstra delen av Laxå, vars låglänta
terräng dock kuperas dels av den i norr—söder
löpande Laxå- eller Porlaåsen, dels av
mindre moränkullar. Berggrunden är inom
Ramundeboda kyrka, uppförd 1686—88.
slättområdet kambrosilurisk, i övrigt urberg.
Inom skogsbygden, vars terräng är tämligen
flack, utbreda sig vidsträckta sandmoar och
mossar (Karamossen m. fi.). Den för
åkerbruk lämpade jordmånen upptar en
jämförelsevis oansenlig areal, och bygden är en av
länets ofruktbaraste. — Västra Laxsjön (128
m ö h) avrinner norrut genom Laxån, de
intill västgötagränsen belägna Lången (119
m ö h) och Bodarnesjön (105 m ö h) genom
Svartån, som strax innan utloppet i Toften
(i Skagershults socken) förenar sig med
Laxån. Jämte dessa sjöar och åar
förekomma inom skogsbygden flera småsjöar
och smärre vattendrag. Åarnas, framför allt
Laxåns, vattenkraft har i äldre tid varit
betydelsefull för bruksdriften i orten.
Ett tiotal stenåldersfynd härröra med all
sannolikhet icke från någon stadigvarande
bebyggelse utan från kringströvande jägare
och fiskare. Detsamma torde gälla en 1907
i Mosjömossen väster om stationssamhället
framgrävd kanot, som kunnat dateras till
yngre järnålder. Gles, sporadisk, troligen
från början säsongartad bebyggelse
(fäbodar) torde ha förekommit under loppet av
medeltiden; härom vittnar bl. a. sockennam-
904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
