Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimstens härad - Viby socken (Vretstorp och Östansjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viby socken
v*, socken i Grimstens härad tillhör
Edsbergs fögderi, Hallsbergs tingslag inom
Västernärkes domsaga samt Grimstens
landsfiskalsdistrikt. Jämte
annexförsamlingen Tångeråsa bildar Viby ett pastorat — i
äldre tider omfattande även
kapellförsamlingarna Bodarne (till 1647) och
Skagers-hult (till 1647) — inom Edsbergs kontrakt.
Socknens areal uppgår till 15.177 ha,
varav 14.780 ha land. Viby gränsar i norr till
Tångeråsa, Edsberg och Hackvad, i öster
till Hardemo, i söder till Lerbäck och
Snav-lunda samt i väster till Laxå köping
(tidigare Ramundeboda socken) och Skagershult.
Socknens sydligaste del tillhör södra
Närkes skogsbygd. Mellan Västra stambanan
och socknens sydgräns, ungefär parallellt
med dessa linjers sträckning, löper den
förkastningsbrant, som avgränsar höjdplatån
mot Närkesslätten. Den särskilt i trakten av
Vretstorp kraftigt markerade branten når
på sina högsta punkter 204 och 171 m ö h.
Den nordligare och större delen av Viby är
kuperad slättbygd, i väster på urbergs-, i
öster på kambrosilurisk sandstensgrund,
täckt av morän-, sand-, ler- och
torvavlag-ringar. Långsträckta, mjukt avrundade
moränkullar dra i nord-sydlig riktning fram
över slättlandskapet, och en norrifrån, genom
Edsberg löpande rullstensås träder i dagen
bl. a. mellan sockenkyrkan och Vretstorp
för att fortsätta söderut under namnet
Snav-lundaåsen. På den tämligen flacka, skogiga
högslätten i västra delen av Viby är
morängruset förhärskande, omväxlande med större
och mindre mossar; området är tämligen
glest bebyggt. En tätt befolkad, bördig
jordbruksbygd utbreder sig kring Vibysjön (60
m ö h) i socknens östra del. Sjön sänktes
1857, varvid närmare 500 ha vattensjuk
mark utvanns och blev odlingsbar. Dess av-
Viby medeltida kyrka, ombyggd 1763—72.
Tornet från 1770.
lopp, Täljeån, passerar den på 1860-talet
torrlagda Skarbysjön. I socknens västra del,
nära gränsen mot Laxå, framrinner Stavån,
en biflod till Svartån.
Socknen har ett naturminnesmärke i den
fridlysta Nalavibergs ekäng, närmare
beskriven å sid. 42.
Talrika fornfynd och fasta fornlämningar
ge med all önskvärd tydlighet vid handen,
att Viby varit ett forntida bygdecentrum av
betydenhet. Viby- och Skarbysjöarna synas
i denna del av Närke ha spelat en roll,
motsvarande Mosjöns och Kvismaresjöarnas i
östra delen av landskapet: på åsarna och
kullarna kring dessa fiskrika sjöar med
deras sidlänta strandängar har sedan
stenåldern funnits kontinuerlig bebyggelse, som
under årtusendenas lopp vunnit alltmera
utbredning ävensom koncentration till vissa
orter, som man är benägen att sätta i
samband med forntida kult- och tingsplatser.
Ehuru trindyxor och andra primitiva
redskapstyper ej äro ovanliga bland
stenåldersfynden från socknen, dominera dock s. k.
931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
