Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbo härad - Askersunds landskommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundbo härad
Kullängsstugan.
Kullängsstugan 7 km sydväst om
Asker-sunds stad var ursprungligen ett torp under
det sedan 1500-talet kända Sigridstorp, som
på 1700-talet fick namnet Dohnafors eller
"Stjernsunds bruk". Stället var omkring
1690 "avbränt och utfattigt", men brukaren,
Nils Sågare, i ortstraditionen mångomtalad
som den mäkta starke och märkvärdige
"Kullagubben", uppförde då en ny
manbyggnad, å vars kroppås finnes inhugget årtalet
1693, som med säkerhet anger byggnadsåret.
Stugan var bebodd intill 1936 och skänktes
följande år av ägarna till Dohnafors till
Örebro läns museum, som sedan dess svarar för
dess vård. Länsmuseet lät 1939 med anslag
av lotterimedel konservera byggnaden,
varvid den i möjligaste mån återställdes i sitt
ursprungliga skick. Den hålles numera
sommartiden tillgänglig för turister och andra
besökare.
Kullängsstugan, som uppvisar den för den
s. k. parstugan karakteristiska planformen
— i mitten förstuga och innanför denna en
kammare, åt sidorna två större rum, stugor
— har en storvulen resning, vilken med
tanke på tillkomsttiden måste betecknas
såsom ovanlig, ja enastående i förhållande till
den svenska allmogebebyggelsens dåtida
standard. De ansenliga dimensionerna ha i
viss mån betingats av de jättefuror från
Tiveden, som fått tjäna som
byggnadsmaterial; några av syllstockarna äro ända upp
till 20—25 tum i genomskärning. Med all
rätt har också stugan — av professor Sigurd
Erixon — kallats "ett Tivedsmonument".
Bild, se sid. 998.
B. W—n.
Askersunds landsförsamlings kyrka.
Askersunds landsförsamlings kyrka, av
Verner von Heidenstam kallad "den svenska
landsortens Riddarholmskyrka", uppfördes
1664—70 på samma plats, där tidigare stått
en medeltida kyrka, om vilken föga är känt.
Kyrkbygget bekostades av herrskapet på
Stjärnsund, riksrådet greve Johan
Oxenstierna och hans maka Christina Soop.
Ritningar beställdes och utfördes av Riddar-
Kyrkoherde Gustav Ånséhn, Lind, Askersund, f. 13/5
1899 i Ludgo socken, Södermanlands län. Studentex.
1922, teol. fil. ex. 1925, teol. kand. 1921, prästvigd
för Strängnäs stift 1928, komminister i Askersunds
landsförsamling 1929, kyrkoherde där sedan 1932,
löjtnant i Södermanlands regementes reserv 1925.
Ordf. i kyrkofullmäktige, kyrkorådet,
barnavårdsnämnden, folkskolestyrelsen och biblioteksstyrelsen;
hemvärnsområdesbefälhavare m. m.
husets berömde arkitekt, holländaren Jean
De la Vallée. Bygget fullbordades dock under
ledning av Erik Dahlberg, som delvis
reviderade De la Vallées ritningar och själv
utförde ritningen till det praktfulla
Soop-Oxen-tiernska gravkoret.
Kyrkan är uppförd av tegel med rik dekor
av skulpterad sandsten. Till det rektangulära
långhuset ansluter i väster ett torn, åt norr
och söder kvadratiska korsarmar, den norra
inrymmande sakristia, samt åt öster det
femkantiga gravkoret. Stilarten kan närmast
betecknas som nederländsk renässans med
kvardröjande gotiska drag och en påfallande
"modern" dekor i fyllig barock. Som
förebild valde De la Vallée den dåtida Klara
kyrka i Stockholm; kyrkans närmaste
motsvarigheter äro att söka i Jäders kyrka i
Södermanland och Kristine kyrka i Falun,
under det att gravkoret uppvisar påtagliga
överensstämmelser med de likaledes av
Dahlberg ritade gravkoren vid
sörmlandskyrkorna Floda och Turinge.
Den mäktiga, enskeppiga interiörens
konsthistoriskt märkligaste
inredningsdetaljer äro altaruppsats och predikstol, båda
utförda på 1660-talet av Ewerdt Friis, en i
974
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
