Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbo härad - Askersunds landskommun - Slott och herrgårdar: Dohnafors, Edö, Stjärnsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundbo härad
taket i den fem meter höga salongen.
Möbleringen i sen rokoko och Louis XVI härleder
sig delvis från prins Gustafs tid, och den
stora, utomordentligt praktfulla
kristallkronan kommer från Kristiania slott. I det
innanför salongen liggande förmaket fäster man
sig bl. a. vid den dyrbara Aubusson-matta,
som helt täcker golvet, samt en vacker
kristallkrona i empire. Väggarna här liksom
i salongen prydas av en mängd intressanta
målningar, däribland porträtt av tidigare
innehavare och deras släktingar. Här finnes
också en av Karl XV målad landskapstavla
med motiv från Jämtland. Biblioteket, vars
väggar och tak äro dekorerade i Oskar I:s
gotik, inrymmer en omfångsrik samling av
äldre och nyare litteratur. Den innanför
biblioteket belägna matsalen imponerar
framför allt genom sin storlek och sin stilfulla
utsmyckning, och man lägger där särskilt
märke till den av C. F. Sundvall utförda
väggdekoren med allegoriska figurer i romersk
stil. Även här daterar sig möbleringen
huvudsakligen från prins Gustafs tid, och möbeln
har egenhändigt ritats av prinsen. Andra
våningen, som genomlöpes av en längsgående
korridor, inrymmer bl. a. gästrum, skrivrum
och rökrum. Möbleringen i det sistnämnda
är likaså ett arv från "prinstiden", och
detsamma gäller salongen i den s. k.
prinsflygeln, där prins Gustaf bodde under de år han
innehade slottet. Bland inredningen här
lägger man särskilt märke till en stilfull
empire-möbel. I sydöstra flygeln finnes bl. a. ett rum,
som prins August lät inreda till biljardsal.
Stjärnsunds gods omfattar huvudgården
Stjärnsund, utgårdarna Stockshammar, Öna
och Fatburen samt ett 20-tal torp.
Totalarealen utgör ca 2.500 ha, varav ca 700 ha
åker, 66 ha kultiverad betesmark och 1.267
ha skog (övervägande barrskog).
Växtföljden är 7-årig. Ekonomibyggnaderna utgöras
av ladugård, stall, loge och magasin vid
vardera av de fyra gårdarna. Därjämte finnas
såg, smedja och snickarverkstad för godsets
behov. Djurbesättningen omfattar ca 35
hästar av ardennerras samt ca 300 nötkreatur
av SRB-ras (5 stamtjurar, 25 ungtjurar, ca
150 kor, 125 ungnöt). — Se även sid. 121.
Stjärnsunds historia som gods daterar sig
från 1637. Detta år inköpte översten och
guvernören greve Johan Oxenstierna,
brorson till rikskanslern Axel Oxenstierna, av
landshövding Johan Henriksson Rytter tre
hemman vid Ölmesund, som platsen då hette.
Gårdarna hade tidigare tillhört Alvastra
kloster, dit de sannolikt skänkts av den heliga
Birgitta. Vid Gustav Vasas reduktion
indrogos de till Kronan och såldes 1634 till Johan
Rytter. Oxenstierna kallade den ena av
gårdarna Stiernsund efter sig själv och lät
omedelbart bebygga den. Huvudbyggnaden var
en till det yttre ganska oansenlig
träbyggnad, men att döma av en del funna fragment
av vägg- och takmålningar hade den dock en
ganska pompös utsmyckning. År 1664
tillbyggdes och förskönades byggnaden, varvid
de fyra alltjämt befintliga höga terrasserna
anlades. Vid Oxenstiernas död 1664 övergick
godset till änkan Christina Soop. Hon
fullbordade även det av maken påbörjade
byggandet av Askersunds landsförsamlings
kyrka, vilken ännu i dag, för att citera
Heidenstam, "står som den svenska landsortens
Riddarholmskyrka". Hon gifte om sig med
generalguvernören friherre Gustaf Soop, en
av dåtidens rikaste män. Christina Soop
avled 1677 i Amsterdam. Hon var barnlös,
varför godset vid makens död två år senare
ärvdes av hans son i ett tidigare gifte,
landshövding Carl Gustaf Soop, gift med Eleonora
Elisabeth Oxenstierna. Under deras tid
drabbades godset av reduktionen, men 1691 bytte
Soop tillbaka huvudgården mot andra
hemman i Närke. Godset var dock starkt
reducerat, och det dröjde till långt in på
1700-talet, innan det genom köp och byten
återfick sin gamla storlek. Efter Soops död 1711
gifte änkan om sig med greve F. C. Dohna.
Dottern i första giftet Hedvig Ulrica
Christina Soop gifte sig med sin styvbroder,
generalmajoren greve Carl August Dohna (död
1744). Denne var en driftig man, som
förbättrade godset och anlade Dohnafors
järnbruk. Sonen överstelöjtnant Abraham Dohna
ärvde egendomen 1776 efter sin moder men
sålde den 1785 till ovannämnde
"bruksherren" Olof Burén, sedermera adlad Burenstam,
vid vilkens död 1821 godset ärvdes av dottern
Eva Fredrika, gift med överste O. J.
Hagelstam. De sålde 1823 gården till Karl XIV
Johan, som vid sin död 1844 efterträddes av
982
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
