Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbo härad - Hammars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammars socken
Hammars socken i Sundbo härad tillhör
Hallsbergs fögderi, Hallsbergs tingslag inom
Västernärkes domsaga samt Askersunds
landsfiskalsdistrikt. Den bildar eget pastorat
inom Kumla kontrakt. Socknens areal utgör
19.433 ha, varav 18.760 ha land. Hammar
omfattar en större del öster och en mindre
väster om Vättern. Den östra delen gränsar
i nordväst till Askersunds landskommun, i
nordost till Lerbäck, i sydost och söder till
Godegårds och Västra Ny socknar i
östergöt-land samt i väster till Vättern. Den västra
delen begränsas i norr av Askersunds
landskommun, i öster av Vättern samt i söder och
väster av Undenäs socken i Västergötland.
Till socknen höra vätteröarna Stora och Lilla
Röknen.
Den bergiga skogsbygd, som är känd under
namnet Tylöskog (efter hemmanet Tylö eller
Tyle i östgötasocknen Tjällmo) och som
utbreder sig å ömse sidor gränsen mellan
Närke och Östergötland, uppfyller större
delen av Hammars socken. Sin högsta punkt,
"Justitiebergs signal" (261 m ö h), når denna
höjdsträckning nära östgötagränsen mot
Hammar. Även socknens västra del är
höglänt och skogbevuxen. Den omfattar
sydligaste delen av Tiveden, som vid gränsen
mellan Hammar och Undenäs når 231 m ö h.
Berggrunden utgöres till övervägande del av
urberg, granit och gnejs, men därjämte
förekomma, i socknens östra del (Bastedalen,
Forsa, Harge m. fi. platser), kalksten och,
på Stora Röknen, sandsten. En kuperad
slättbygd, vars jordmån bildas av sand- och
leravlagringar, utbreder sig kring de många
sund och fjärdar — Hammarsundet, Norra
och Södra Kärrafjärden m. fi. — som med
sina vikar och förgreningar tränga djupt in
Hammars kyrka, uppförd 1819—21.
i socknens östra del. Här påträffas den enda
egentliga jordbruksbygden med bebyggelse
sedan forntiden. I den glest befolkade
skogsbygden omväxla bergshöjder med morän- och
mossmarker; här och var öppnar sig en
dalgång med ofta yppig lövskogsvegetation.
Socknens största sjö är den delvis till
Lerbäck hörande Åmmelången (92 m ö h), som
genom en å med samma namn avrinner till
Norra Kärrafjärden. Ett antal småsjöar ha
sitt utlopp genom Forsa- och Knallaåarna.
Fornfynden från den ovan omtalade
slättbygden äro talrika och ofta
anmärkningsvärt ålderdomliga. Kustbygden och
skärgården med dess goda fiskevatten ha
koloniserats redan under trindyxtiden (intill ca 3000
f. Kr.), och bebyggelsen har av allt att döma
förblivit kontinuerlig och vunnit allt större
utbredning hela forntiden igenom. En
hällkista (ca 2000—1800 f. Kr.) har utgrävts vid
Nydalen nära östgötagränsen. På
Gillersbac-ken strax norr om Hammars kyrka, vid
Lunna Sörgård och vid Harge Norrgård ha
999
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
