Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbo härad - Hammars socken - Slott och herrgårdar: Aspa, Mårsäter, Olshammar, Åmmeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammars socken
hans död 1710 splittrades de von Boijska
verken, varvid Aspa övertogs av
justitie-kanslern friherre Tomas Fehman, som 1732
sålde egendomen till hovrättsrådet Lars
Ehrenstam (död 1744). Efter änkans död
1755 sålde arvingarna följande år bruket till
den kände partipolitikern politiborgmästaren
i Stockholm Gustaf Kierman. Då denne 1765
dömdes till livstids fängelse på Marstrands
fästning, indrogs gården till Kronan. Efter
hans död 1766 inlöstes den av hans måg
generallöjtnanten friherre J. D. Duwall, som
1778 sålde bruket till kommerserådet J. D.
Wahrendorff. Dennes son, ovannämnde Carl
von Wahrendorff, som 1783 blev ägare,
utvidgade godset och bruksrörelsen betydligt.
Han sålde 1812 egendomen till grosshandlare
J. F. Julius och kammarherre J. H. Steuch.
Den förstnämnde måste 1815 sälja sin hälft
av bruket till ryttmästare J. E. Reuterskiöld,
som 1819 även inköpte J. H. Steuchs hälft.
Då den nye ägaren sistnämnda år avled,
ärvdes Aspa av hans barn, som antogo namnet
Rüttersköld. Under återstoden av 1800-talet
innehades godset gemensamt av deras
arvingar inom släkterna von Heidenstam,
Sergel och af Robson. År 1885 bildade
intressenterna Aspa bruks AB, vars aktiemajoritet
1900 såldes till Laxå bruks AB. Detta sålde
i sin tur 1918 Aspa till Munksjö AB,
Jönköping, som alltjämt är ägare till bruket.
Den gamla järnhanteringen har numera
helt upphört. Järnbruket vid Aspa nedlades
1901 och vid Algrena 1921. Igelbäcks
masugn, som blåstes ned för sista gången 1923,
bevaras nu som kulturminnesmärke. Om den
nutida industrien se Aspa sulfatfabrik och
Olshammars såg.
Skogsbruket.
Skogarna äro belägna i Askersunds och
Hammars socknar av Örebro län samt
Undenäs och Tiveds socknar av Skaraborgs län.
Vid inventering, som företogs år 1946,
omfattade desamma en areal av 12.171 ha prod.
skogsmark och 2.134 ha impediment (utom
vatten), sammanlagt 14.305 ha utmark,
förutom 791 ha inägor, varav 7.039 ha prod.
skogsmark och 1.023 ha impediment (utom
vatten) samt 706 ha inägor, sammanlagt
8.768 ha utmark i Örebro län.
De äro belägna vid nordvästra stranden
av Vättern i den stora och bergiga
skogstrakt, som nämnes under namnet Tiveden
så tidigt som på 1100- och 1200-talen och
redan då angavs som Västergötlands
nordgräns.
Skogsskötseln vid bruket har gamla anor;
den ordnades i samband med skogsvården å
Laxå bruk redan i början av 1800-talet.
Brukets skogskomplex ligger i genomsnitt 100—
150 m ö h. Berggrunden, som huvudsakligen
utgöres av gnejser och graniter, går mycket
ofta i dagen. Marken är starkt kuperad och
flerstädes så blockig, att skogsbruket därav
allvarligt försvåras. Medelnederbörden
överstiger 600 mm pr år.
Skogarna präglas alltjämt av
järnbrukstidens trakthyggesbruk och
kolvedshugg-ning, ehuru dessa skogsbruksmetoder nu
sedan länge ersatts med modernare
hugg-ningssätt. Barrträden dominera dock
fullständigt i skogarna. Lövskog förekommer
blott i anslutning till bebyggelse och odling;
även förekomst av i barrskogen insprängda
lövträd är ganska sällsynt.
Virkesförrådet å brukets skogar
uppskattas till i runt tal 1.150.000 m^sk. och
tillväxten till 3 m3sk. pr ha och år; den
balanseras av en något lägre avverkning.
Avsättningsförhållandena gynnas
visserligen av brukets belägenhet med egen
hamnplats (Olshammar) vid Vättern och dess
sjöförbindelse med bl. a. Göteborg och
Norrköping, men måste i övrigt bedömas såsom
mindre goda i följd av terrängens
olägenheter, vilka försvåra, resp. förhindra
skogsvägbyggnader.
En enskild skogsjärnväg till Getryggen, av
ca 2 mils längd, avlastar dock virket i
skogskomplexets mitt, och en del
lastbilsframkomliga enskilda vägar ha ock byggts,
framförallt under de senare åren. Skogsbrukets
vägnät består nu av 3,6 mil allmänna och 8 mil
enskilda vägar förutom ovannämnda
järnväg.
Skogsbrukets bofasta arbetskraft består
av 30 arrendatorer av större och mindre
skogsjordbruk jämte 55 skogsarbetare,
bosatta å 38 s. k. huggaretorp förutom
personalen vid brukets virkesindustrier av olika
slag. Skogsbruket lider f. n. i likhet med de
1005
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
