Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbo härad - Hammars socken - Slott och herrgårdar: Aspa, Mårsäter, Olshammar, Åmmeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammars socken
(4 stamtjurar, 69 kor, 37 ungnöt). För
gårdens drift användas 3 traktorer. En mycket
gammal, 1936—37 moderniserad kvarn av
sten, utrustad med 3 par stenar, ett mejeri
från 1907 och en mindre kraftstation från
1905 höra till bruksegendomen.
Åmmebergs anor går tillbaka till
medeltiden. Gården, som ursprungligen kallades
Åmmekvarn och lydde under Edö, ingick i
de egendomar, som den heliga Birgitta och
hennes make lagmannen i Närke riksrådet
Ulf Gudmarsson 1328 erhöllo vid arvskifte
efter hennes fader lagmannen i Uppland
riksrådet Birger Persson till Finsta (död 1327).
Åmmekvarn övertogs liksom Edö av sonen
riksrådet Karl Ulfsson, som gav gårdarna
till sin tredje hustru Katarina
Glysingsdot-ter. Efter makens död 1372 gift hon om sig
med riddaren Johan Molteke. Mågen
riksdrotsen Krister Nilsson Väse tillbytte sig
1413 Öna av Vadstena kloster mot
testamenterande av bl. a. Åmmekvarn. Svärsonen
riksföreståndaren Bengt Jönsson Oxenstierna
bytte tillbaka gården mot Arnaberga i
Uppland, och hans son riksrådet Krister
Bengtsson Oxenstierna gav den 1443 i morgongåva
till sin hustru Märta Kröpelin. Deras dotter
Brita testamenterade godset 1524 till
Vadstena kloster. Det indrogs sedan till Kronan.
Åmmekvarn återbördades liksom Edö 1562
till släkten Oxenstierna, varifrån egendomen
genom gifte övergick till släkterna Ryning
och Soop. Fru Ebba Ryning, änka efter över-
stelöjtnant Göran Åkesson Soop (död 1632),
ärvdes av sin dotter Christina, som först var
gift med översten greve Johan Oxenstierna
å Stjärnsund och sedan med sin syssling
generalguvernören friherre Gustaf Soop.
Denne överlevde sin maka, och vid arvskiftet
efter honom 1684 tillföll Åmmeberg hennes
kusiner, landshövding Bengt Bagges barn.
Genom gifte med en sondotter till denne blev
major Claes Prytz ägare till gården. Vid hans
död 1707 ärvdes den av näst äldste sonen
ovannämnde överstelöjtnant Claes Prytz (död
1747), som bebyggde den till sätesgård. Hans
änka Christina Juliana von Essen, som avled
först 1795, ärvdes av en dotter, gift med
löjtnant Fredrik von Böhnen, och en
dotterdotter, gift med löjtnant A. W. Boij.
Åmmeberg övergick i början av 1800-talet i ofrälse
ägo. Egendomen innehades efter varandra av
inspektor J. Eriksson på Torp, brukspatron
Per Jansson på Borggård och brukspatron
J. E. Lundgren. Den sistnämnde sålde 1857
bruket till bolaget Vieille Montagne, och
därmed började en ny epok i brukets historia,
framför allt kännetecknad av stark
industriell expansion. Redan på 1300-talet förekom
brytning av järnmalm i Åmmebergsskogen,
och från 1700-talet fram till 1850-talet
bearbetades koboltgruvor å Venafältet. Med
Vieille Montagues övertagande av bruket
började utvinning av zinkmalm i stor skala.
Om den nutida industrien se Vieille
Montagne, sid. 1011.
Åmmebergs barnhem, som drives av Örebro läns
landsting, grundades 1922. Hemmet har plats för
20 barn i ålder upp till 15 år. Läkare är Sven
Högberg och föreståndarinna Margit Nykvist.
1009
Ark 64 — Svenska Län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
