Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Knista socken (Fjugesta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knista socken
IC-nista socken i Edsbergs härad tilMe»
Edsbergs fögderi, tingslag och landsfiskal
distrikt samt Västernärkes domsaga. Under
medeltiden bildade Knista och Hidinge
socknar ett eget härad, Knista härad. Intill 1872
räknades socknens västra del, "bergslagen",
till Lekebergs härad, den östra,
"landslagen", till Edsbergs. Jämte
annexförsamlingen Hidinge bildar Knista ett pastorat
inom Edsbergs kontrakt.
Arealen utgör 7.903 ha, varav 7.586 ha
land. Socknen gränsar i norr till Hidinge, i
öster till Vintrosa och Edsberg, i söder till
Edsberg och Kvistbro samt i väster till
Kvistbro och Hidinge. En utanför
sockengränsen längre västerut belägen enklav
omslutes av Hidinge och Kvistbro socknar samt
Degerfors köping och Karlskoga stad.
Östligaste delen av socknen tillhör
Närkesslätten och når endast ca 50 m ö h. Här
omväxla bördiga lermarker med kuperade
fält av krosstensgrus, täckande den
kambro-siluriska berggrunden. Den västra och större
delen bildar ett övergångsområde mellan
slätten och Kilsbergens horstlandskap, som
uppfyller "bergslagen"; Kungsfallaberget på
gränsen till Hidinge når 280 m ö h. Uppe
på förkastningsbranten går urberget i dagen,
under det att övergångsbältets terräng
kännetecknas av moränbildningar. Slättområdet
är socknens jordbruksbygd; i övrigt är
arealen skogbevuxen. Från söder till norr
genomflytes slätten av Svartån, som mottar
tillflöden från flera småsjöar uppe i Kilsbergen.
Längs med ån uppträder här och var en
rullstensås, som från trakten av Hidinge
kyrka fortsätter söderut till Edsberg och
Viby.
Knista sockens "landslag" och "bergslag"
äro tvenne i såväl fysiskt som
kulturgeogra-fiskt hänseende artskilda bygder. "Landsla-
Knista kyrka, uppförd i senare hälften av 1100-talet.
Koret tillbyggt 112^.
gen" är en sedan forntiden befolkad
jordbruksbygd. Stenåldersfynden äro talrika, och
vid Fjugesta Östergård har framgrävts en
hällkista. Nära Fjugesta reser sig en ståtlig
domarring, vid Knista by flera bautastenar,
och större eller mindre järnåldersgravfält
äro kända från bl. a. Bo, Östa, Knista,
Mag-ria, Högåsen samt "Kummelåsen" på
Göksvalla ägor. Åtskilliga bynamn på -sta
härröra likaledes från järnåldern.
"Bergslagens" bebyggelse tillhör senare
århundraden. Bergsmanshyttorna Brohyttan
och Kinkhyttan äro dokumentariskt kända
från Vasatiden men ha möjligen drivits
redan under senmedeltiden. De nedlades båda
på 1700-talet. Malm hämtades bl. a. från
Mogruvefältet på Kinkhytte och från
Högbergsgruvorna på Ribbohytte ägor inom
socknen. Vid Lekeberga anlade hertig Karl
1572 ett järnbruk, avsett för framställning
av krigsmaterial, men det visade sig föga
ändamålsenligt och nedlades redan vid mit-
1097
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
