Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Kvistbro socken (Mullhyttan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvistbro socken
bergsgruvan på den s. k.
Grönbergsallmän-ningen, Linhultsgruvan, Kvarnbergsgruvan
och Matsa- eller Kullagruvan på Sixtorps
ägor samt Kronobergs och Guldsmedsboda
gruvfält. Bergsmanshyttor ha funnits vid
Mullhyttan, Dormhyttan, Gammelhyttan,
Vekhyttan (den viktigaste hyttan, nedlagd så
sent som 1903), Ribbohyttan och
Björkhyttan. Svartå stångjärnsbruk, anlagt vid
mitten av 1600-talet, utvecklades under
1800-talet till ett betydande industriföretag, som
nu omfattar bl. a. masugn vid Björkhyttan,
smältsmedja med fem lancashirehärdar,
valsverk och kvarn. Det äges sedan 1912 av
Hasselfors bruks AB (Skagershults socken).
Numera äro skogsbruk och industri
socknens viktigaste näringsgrenar, som ge
utkomst åt större delen av befolkningen. Åt
skogsbruk och jordbruk ägnade sig enligt
1940 års folkräkning 44 % av befolkningen,
medan industri och hantverk sysselsatte
38 %. Jordbruket är av mindre betydelse.
.1944 års jordbruksräkning upptar 2.410 ha
åker, 73 ha slåtteräng, 100 ha kultiverad
betesäng, 269 ha annan betesäng, 11.350 ha
skogsmark (vari ingår en del av
Villings-bergs kronopark, se del III, Karlskoga stad)
samt 3.950 ha övrig mark. Enda större
egendom är Svartå bruksherrgård, vars
manbyggnad numera användes som pensionat
(Svartå herrgårdspensionat).
Tätortsbebyggelse förekommer vid
Mull-hyttans municipalsamhälle (bildat 1943, 589
inv. 31 dec. 1946), Svartå brukssamhälle (380
inv. 31 dec. 1945) och Gropens
industrisamhälle (297 inv.), till vilka orter industri,
hantverk och handel äro koncentrerade.
Bland viktigare industriföretag märkas i
Mullhyttan mekaniska verkstäder (Walters
verkstäders förening u. p. a.), torvströfabrik
(Stockås torvströfabrik, som tillhör
Hasselfors bruks AB) och snickerifabrik (Bröderna
Johanssons snickerifabrik). I Gropen
förekomma sågverk, hyvleri, kvarn och
kraftstation (ägare Per Nilssons AB) och mälteri
(ägare Arvid Nilsson). I Svartå är Svartå
järnbruk, som redan omnämnts, det enda
industriföretaget.
Örebro—Svartå-banan med stationerna
Gropen, Kvistbro, Mullhyttemo och Svartå,
hållplatserna Bälsåsby, Dormen, Hemsjö-
Kyrkoherde Georg Magnusson, Gropen, f. 31/3 1897
i Stockholm. Studentex. 1918, teol. fil. ex. 1921 i
Uppsala, teol. kand. 1925, prästvigd för Strängnäs
stift s. å., kyrkoadjunkt i Kumla 1925—33, lärare
vid Hallsbergs kommunala mellanskola 1926—32,
biträdande stiftsadjunkt för värnpliktig ungdom
1932—38, komminister i Kumla 1933—Jt2,
kyrkoherde i Kvistbro sedan 19^3.
strand och Ängslätten samt lastplatsen
Ing-valdstorp anknyter vid Svartå till
Nordvästra stambanan (Laxå—Char lottenberg).
Bussförbindelser upprätthållas med Örebro
över Fjugesta och med Åtorp och Hasselfors.
Post- och telefonstationer äro Gropen,
Mullhyttemo (i Mullhyttans
municipalsamhälle) och Svartå. Dessutom finnas Kvistbro
poststation och Dormens, Fallhyttans och
Ribboda telefonstationer. I Mullhyttan och
Gropen har Örebro sparbank
avdelningskontor.
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 3.395 personer.
B. W—n.
Kvistbro kyrka.
En medeltida träkyrka av okänt utseende
ersattes 1662 av den nuvarande kyrkan,
vilken med undantag av den i sten murade
sakristian likaledes är uppförd av trä,
knut-timrad och utvändigt spånklädd. Såväl koret
som långhusets västparti, framför vilket är
uppfört ett vapenhus, ha tresidig avslutning.
Interiören är vanställd genom en sentida
"renovering". Altaruppsats och predikstol
äro byggda i barockstil.
På kyrkogården reser sig en ståtlig
klockstapel från samma tid som kyrkan.
1127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
