Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Kvistbro socken (Mullhyttan) - Slott och herrgårdar: Svartå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E (Isbergs härad
äro omgivna av en stor park samt trädgård.
Huvudbyggnaden uthyres sedan 1926 till
pensionat och hushållsskola, som sedan 1946
innehavas av fru Sigrid Bergfeldt.
Pensionatet, som är öppet hela året, inrymmer 10 rum
med 20 bäddar i huvudbyggnaden, 10 rum
med 16 bäddar i västra flygeln och 16 rum
med 30 bäddar i ett 5 min. väg från
herrgården beläget annex. Elever mottagas året om
för undervisning i hushåll, vävning och slöjd
under fackutbildade lärarinnors ledning.
Jordbruket, som bedrives under namnet
Farmen eller Axbergstorp, lyder under
Hasselfors bruks lantbruksförvaltning. Se f. ö.
Bålby i Skagershults socken.
Godset ägdes i senare hälften av 1600-talet
av bergsfogden över Lekebergs och
Karlskoga bergslager Jöns Eriksson Grubb (död
1690), som 1658 av bergskollegium fick
privilegium på en smedja med hammare och två
härdar vid Svartå. Munkfors bruk vid
Let-älven och den av Grubb tidigare (1629)
anlagda Kråkfors hammare vid Kvistbro kyrka
bildade tillsammans med Svartå de s. k.
Svartåverken. Hans arvingar sålde bruket
efter några år till sedermera kammarrådet
Albin Müller, adlad Grundelstierna, samt
sedermera vice presidenten i Svea hovrätt
Henrik Heerdhielm. Dessa överläto köpet på
brukspatron Reinhold Tersmeden, vilken
emellertid avled redan en månad efter
överlåtelsen (1698). Godset tillhörde därefter
hans arvingar, bl. a. hans änka Christina
Börstelia, omgift med landshövding Jonas
Folkern, sedermera friherre Cedercreutz, men
de olika lotterna inlöstes så småningom av
Tersmedens svärson statssekreterare Anders
Falcker, adlad Falker, och hade 1742 helt
kommit i hans ägo. Under dennes tid
flyttades hammaren vid Munkfors till Svartå, som
vid hans död 1743 övertogs av änkan,
friherrinnan Anna Maria Tersmeden, och
barnen, bland vilka ende sonen hovmarskalk Carl
Falker 1787 blev ensam ägare. Efter dennes
död 1795 övergick egendomen till hans
svärson hovmarskalken friherre P. A. Fock, som
flyttade smidet vid Kråkfors till Svartå.
Efter hans död 1827 ägdes bruket av
intressenterna med hans sondotters make
överste-kammarjunkare friherre C. G. N. Leijonhielm
(död 1876) såsom disponent. Dennes son
kammarherren friherre C. H. Leijonhielm
bildade 1894 Svartå bruks AB och var dess
disponent till 1905, då alla aktierna inköptes
av grosshandlare William Olsson. År 1912
köptes Svartå bruks AB av Hasselfors bruks
AB och har sedermera uppgått i detta bolag.
1132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
