Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askersunds stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askersunds stad
1896. Antalet ledamöter i stadsfullmäktige
är 20. Senaste stadsfullmäktigevalet gav
följande resultat: högern 6 platser, folkpartiet
4 och socialdemokraterna 10.
Staden lades 1 jan. 1948 under landsrätt
och förlorade då sin 300-åriga
magistratsinstitution med justitieborgmästare och
rådmän. Sedan nämnda datum har staden
kommunalborgmästare. Övriga tjänstemän är
stadskamreraren och stadsarbetsförmannen.
Fastigheterna i staden äro taxerade till
8.952.300 kr., vartill kommer bevillningsfria
fastigheter för 1.404.600 kr. Under 1946
belöpte sig stadens inkomster till 401.304 kr.
och utgifterna till 379.582 kr. I skatter fick
stadens innevånare erlägga 251.698 kr. Bland
utgifterna kan nämnas: kyrkliga ändamål
19.250 kr., folkskoleväsendet 28.050 kr.,
vägar och gator 28.937 kr. och polisväsendet
20.195 kr. Samtliga dessa siffror gäller 1946.
1947 var utdebiteringen 6,40 kr. och antalet
skattekronor 45.182. Staden hänföres vid
taxering till ortsgrupp II och beträffande
avlöning till ortsgrupp B.
Askersund har alltjämt främst betydelse
som handelscentrum i norra Vättersbygden.
Beträffande stadens hantverk skulle ganska
mycket vara att skriva, men utrymmet
tilllåter ej detta. Nämnas bör dock att stadens
guld- och silversmeder åtnjutit anseende
alltsedan 1600-talet. Askersundsindustriens
historia börjar med en tobaksfabrik, som
anlades på 1740-talet och drevs några år. För
närvarande finns tre större industriföretag
i staden. Det äldsta av dem är bryggeriet,
som nu äges av Askersunds bryggeri AB. År
1904 anlades en mekanisk verkstad med
gjuteri i staden. Efter skiftande öden
förvärvades industrianläggningen år 1932 av AB
Lidköpings värmeledningsindustri, Järpås,
som bildade Askersundsverken AB och
inrättade fabriken för tillverkning av
värmeledningspannor och plåtfat samt
beställnings-gjutgods av olika slag. År 1909 anlade
köpman Karl Nilson från Lerbäck en trikåfabrik,
som utvecklades mycket snabbt. Den är nu
inrymd i moderna stenfastigheter, som
upptar nästan ett helt kvarter. Stadens industri
omfattade 1945 17 arbetsställen med
sammanlagt 218 arbetare. Enligt 1940 års
folkräkning ägnar sig 41 % av befolkningen åt
industri och hantverk, 26 % åt handel och
samfärdsel, 14 % åt allmän tjänst och fria
yrken, 11 % åt jordbruk med binäringar
samt 8 % åt husligt arbete och ospecificerad
verksamhet.
Frikyrklig verksamhet började bedrivas i
staden under 1800-talets senare hälft.
Askersunds baptistförsamling, numera delad i två,
är den äldsta av de frireligiösa
församlingarna i staden. Den bildades 1859 och
uppförde kapell år 1881. Askersunds
evangelisklutherska missionsförening grundades 1863.
Virket i dess år 1867 uppförda
missionshus härrör från ett brännvinsbränneri, som
varit beläget vid Lind, strax väster om
staden. Frälsningsarmén bildade en kår i
Askersund 1888 och förvärvade egen fastighet i
staden 1911. Askersunds missionsförsamling
bildades 1907 och byggde egen kyrka 1918—
19. 1922 bildades en pingstvänsförsamling,
Filadelfiaförsamlingen, som uppförde egen
kyrka år 1939. År 1881 startades
godtemp-larlogen Svan, som alltjämt är i verksamhet.
Dess bibliotek fungerar som "stadsbibliotek".
Bland övriga föreningar i staden må
nämnas Idrottsföreningen Kamraterna och
Norra Vättersbygdens hembygdsförening.
Den förstnämnda bildades år 1906. Åren
1924—25 anlades föreningens nuvarande
förnämliga idrottsplats. Om
hembygdsföreningen och dess hembygdsgård i Stadsparken se
sid. 983—984.
Askersund av i dag är väl närmast känt
som ett vackert rastställe under sommarens
turistfärder. Stadshotellet jämte en s. k.
folkrestaurang i samma fastighet drivs av
Bergslagens allmänna restaurant AB (Bara)
och har fullständiga rättigheter. Hotellets
stora öppna veranda och den läckra rödingen,
som serveras där, är allmänt uppskattade.
Vidare finns en vid hamnen vackert belägen
restaurant, Sundsgården, samt flera
pensionat och matserveringar. Slutligen må
omnämnas förefintligheten av varmbadhus och
kallbadhus samt möjlighet till friluftsbad å
de strax öster om staden belägna
Hagabergen. Där är entrén fri och allt ännu bara
jungfrulig natur. Strax söder om
kallbadhuset ligger Borgmästarholmen, som utlagts
till en vacker och väl vårdad folkpark.
1215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
