- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
1245

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kumla stad

Till skolväsendet måste också räknas
Kumla yrkesskolor, som redan har passerat
sina portgångsår och visat sig hålla provet.
Skolan kan rent av sägas ha bildat epok på
sitt område, eftersom den var den första
yrkesskola i landet, som lancerade
utbildningskurs för skoindustriens folk.
Kursplanen härför är f. ö. sammanställd av
yrkesskolans förste rektor, överlärare E. Ekdahl,
och disponent Ragnwald Nilsson i Kumla.

Föreningarnas antal är stort. De första
nykterhetsföreningarna fick Kumla 1881,
och f. n. finnas avdelningar av NTO, IOGT,
Sveriges blåbandsförening, Vita bandet, NOV
och MHF. En nykterhetskommitté existerar
sedan 1890 för att tillvarata de samordnade
nykterhetsintressena. 1924 tillkom
Kumla-Hallsbergs hembygdsförening, som nedlagt
mycket arbete på att bevara ortens
kulturhistoriska minnesmärken och framför allt
genom ordnande av Pukestugan vid
Sannahed rest sig ett värdigt minne för kommande
generationer. Fosterländska föreningen, som
senare uppgått i Kumla föreläsningsförening,
representerar en annan kulturrörelse, och i
folkbildningsarbetet ha bl. a. ABF samt
folkbiblioteket, som tillkom 1921 med 8 band och
nu räknar över 3.000, varit verksamma
krafter. Sång- och musikorganisationer ha
kommit och gått under längre och kortare tid,
och av de nu existerande, mera
framträdande ha Kumla manssång och Kumla kyrkokör
gemensam rot i det av musikdirektör Andrén
1904 bildade Kumla sång- och musiksällskap.
Hornmusikkåren Kumla-pojkarna och
orkestern Kumla musiksällskap ha båda samma
startår, 1932.

Idrotts- och sportintresset tillvaratas
huvudsakligen av Idrottsföreningen
Kamraterna, som bildades 1908. Dess största namn
hittills är Werner Hardmo, flerfaldig
gångvärldsmästare. I övrigt finnes både inom
olika IFK-sektioner och specialföreningar
utrymme för all slags idrottsutövning. Röda
kors-, lotta-, skytte- och
hemvärnsorganisationer m. fi. ha självklart sina platser i
stadens väl utvecklade föreningsnät, som inte
heller saknar inslag av politisk
organisationsart.

Sitt eget kapitel i Kumlas utveckling
bildar näringslivet. Det är främst förknippat

med skotillverkningen, som dock inte -skall
upptas till beskrivning här, eftersom den
behandlas mera översiktligt från länssynpunkt
på annan plats. Sägas bör dock, att
skoindustrien utgör den absoluta
nyckelindustrien i staden, och även om försök gjorts
att finna en bättre avvägning av näringslivet
och reducera skoindustriens
överdimensionering, intar den alltjämt den helt
dominerande platsen. Andra industrigrenar, som
komma närmast i storleksordning, äro också
närbesläktade: kartong-, band- och
konfektionsindustrier, och det lär väl dröja, innan
siffran 43, som betecknar antalet nu befintliga
större och mindre skofabriker, överträffas
av andra produktionsgrenar. Man har därför
också om Kumla sagt att "där finns mer
skomakare än folk" och att "i Kumla äro alla
skomakare utom länsman och prästen, men
prästen han halvsular".

De viktigaste skofabrikerna äro AB A. G.
Andersson, Josef Andersson & Co, Konrad
Andersson AB, Skofabriken Excelsior, AB
Jonsson & Kjellin, C. A. Jonssons skofabrik
AB, Wilhelm Carlssons skofabrik AB, AB
Kumla skofabrik, Larsson & Johansson, AB
Lundholms skomanufaktur, C. G. Ströms AB,
Sundströms skofabrik, E. Sundström & Co
och AB Bröderna Thörner. Bland övriga
industriföretag märkas AB Bandindustri, AB
Kumla kartongindustri, AB Rinaldos
kartongfabrik, AB Aga konfektion, Gustaf
Söderbergs konfektionsindustri, Sven Floréns
kravattindustri AB, Wallins
sängklädersfa-brik, Kumla tryckeri och AB Kumla
ång-qvarn.

Vid sidan av industrin har dessutom
hantverket — icke blott genom Kumla
fabriks-och hantverksförening, som nu tillvaratar
hantverkarnas intressen — bevarat ett
ganska kraftigt grepp om stadens invånare.

Köpenskapen har noterat en utveckling,
som står i bästa samklang med stadens och
bygdens egen. Gatunamn som
Hagendahls-vägen — f. ö. stadens affärspulsåder —
påminna om driftigheten hos enskilda
företagare, och ett livligt växande
handelsregister tyder också på att det ännu finnes plats
för affärsbegåvat folk, som vill skapa sig ett
eget företag och vara med i uppgiften att
förse stadens invånare med mer eller mindre

1245

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/1247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free