- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
1247

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kumla stad

även municipalsamhällen med en grusad
vägbana för både gång- och körtrafik. Kumla
mötte samma problem, och det första
försöket som gjordes 1905 att få en ordentlig
gata till stånd strandade. Samtidigt
diskuterade man beträffande andra gator, vilket
som skulle ställa sig dyrast, att förbättra
gatan eller fördjupa den och förvandla den
till segelled... Trots allt ha gatorna
förbättrats undan för undan, och här har
återigen grusåsen visat sig vara en väldig
tillgång. Utan den skulle det ställt sig både
svårt och dyrt att göra någonting av de
tämligen sanka markerna i staden.

Det elektriska ljuset tändes för första
gången i Kumla 1896, men det var en
privatvilla vid Hagendahlsvägen, som ordnat denna
extra belysning, inte stationssamhället. 1904
vann dock den elektriska energien insteg i
samhället, och Backa kraftverk i Kvistbro
stod som första leverantör av elkraft. 1908
kompletterades detta med leveranser från
Gullspång, och dessa ombesörjdes av Örebro
elektriska AB. Något kommunalt
elektricitetsverk kom inte till stånd förrän 1937, då
Kumla elektriska AB, som dittills svarat för
elleveransen, överlät sina ledningar på
Kumla elverk. Sedan dess har både nätet
utbyggts, kraftleveransen förbättrats — 3
transformatorer 1937 ha blivit 18 1947 —
och taxorna sänkts. 1948 står elverket berett
att göra allvar av planerna på en ny
mottagningsstation, som väntas bli färdig hösten
1949. Slutlikviden till de tidigare
eldistributörerna väntas vara erlagd 1952.
Abonnentantalet har också vuxit från 1.100 1937 till
3.780 1948, och omslutningen har stigit från
165.000 kr. till 700.000 kr.

Brandväsendet har alltefter samhällets och
stadens utveckling förbättrats. Fram till
1914 var utrustningen mycket primitiv:
vattnet togs ur ett par branddammar, och
släckningsattiraljen bestod av några
hand-drivna sprutor för 4 eller 6 man. Sedan
byggmästare Carl Lind utsetts till
brandchef, blev det dock bättre ordning.
Vattentornets tillkomst möjliggjorde användning
av slangledningar, och 1927 hade man
hunnit så långt, att en tillfredsställande
brandstation byggdes. Året därpå köptes den
första brandbilen. De senaste åren har brand-

Stadshusportalen.

skyddet ytterligare förbättrats, och bl. a. ha
nya motorsprutor inköpts. Byggmästare Lind
stod kvar som brandchef till 1934, då han
avlöstes av modellör Alex Andersson.
Brandmästare är sedan 1936 Erik Karlsson, och
elitbrandkåren består nu av 20 man.

Hälsovården i Kumla övervakas av
hälsovårdsnämnden. I stort sett äro förhållandena
nu välordnade. Avloppsvattnet rinner inte
längre ut i öppna diken, den sanitära
övervakningen bedrives kontinuerligt, och
verkningarna ha icke uteblivit. Ibland ha t. o. m.
stadens fäder, när det gällt att fastställa
föreskrifter för torghandel etc., visat sig
vara nitiska i överkant.
Stadsläkarebefattning inrättades vid stadsbildningen, och
denna beklädes fortfarande av tidigare
muni-cipalläkaren Erland Franklin. Ytterligare två
läkare ha praktik i staden. Dessutom finnas
distriktstandpoliklinik, ett par tandläkare,
distriktsdispensär samt mödra- och
barnavårdscentral. Apotek inrättades 1926.

1247

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/1249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free