- Project Runeberg -  Sett från Oljeberget /
33

(1946) [MARC] Author: Hilda Andersson - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröllop på Oljeberget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av mina grannar har redan skaffat sig en säng, i vilken han
säges ligga själv. Hustrun och barnen ligga som vanligt på
golvet, och ingen förvånar sig däröver, han är ju läskunnig,
har varit i Mecka och har fått en hög titel.

Som sagt, det blir snart bröllop igen i vår by, och
bröllopskläder måste anskaffas. Det händer i Österland, att
bröllopsgästerna förses med bröllopskläder från bröllopshuset,
men det kan man nog icke vänta denna gång. Min granne
har ju en tjugo stycken i sitt eget hem, som skola ha ny
utstyrsel. Man undrar icke på att han ser betryckt ut, trots
hans uppmuntrande: "Allah karim!"

Att bli bjuden till bröllop är en stor hedersbevisning, men
i alla fall drar man sig för det, ty gästerna måste betala
kalaset. Det vill säga, alla helstekta får, som förtäras den
kvällen, skall var och en bidraga till att betala. Man kan ju
icke vara så njugg och betala bara för det som man anser
sig ha ätit själv, utan måste räkna sig medansvarig för det
hela. Och kontanta penningar tycker folk bäst om även på
Oljeberget. Somliga gäster äta icke på många dagar i förväg
för att kunna göra riktig heder åt anrättningen. Den som
ej är fullt hemma i konsten att äta med fingrarna, blir ofta
knuffad tillbaka av dem, som ha vanan inne. Man ligger
som packade sillar runt steken.

När jag ser på alla dessa förberedelser och alla bekymmer,
som min stackars granne har, skulle väl jag då vägra att
ge min lilla andel? "Allah karim!"

Den viktigaste akten i bröllopsceremonien var denna. Då
bruden beslöjad hade dansat framför brudgummen, gick
denne fram, lyfte upp slöjan och trampade sin brud på foten.

Brudens självbehärskning och tålamod svek henne icke.
Hon blev icke ond, ändrade icke en min, ropade icke aj ens.
Hon tycktes icke ens bli ledsen över brudgummens
beteende. Det är bara en symbol av hennes blivande ställning
som hans hustru. Hon skall stå under toffeln, inte han. Hon

33

Sett från Oljeberget — 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 7 13:19:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oljeberget/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free