- Project Runeberg -  Sett från Oljeberget /
53

(1946) [MARC] Author: Hilda Andersson - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adullams grotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

där man kan få så mycket som en bit bröd eller litet vatten,
om man skulle önska det. Mulåsnorna fingo fasta hela dagen.

"När min ande försmäktar i mig, är du den som
känner min stig."

"Min själ väntar efter dig i ett törstigt land."

Kung Davids böner bli förunderligt levande, då man
färdas samma vägar och stigar, som han gjorde. Redan som
herdegosse från Betlehem kände han till terrängen omkring
sin födelsestad och visste var de grottor funnos, som en
gång skulle bli den av Saul förföljde konungens tillflyktsort.

"Då begav sig David därifrån och flydde undan till
Adullams grotta. Och när hans bröder och hela hans
faders hus fingo höra detta, kommo de dit ned till
honom. Och till honom församlade sig alla slags män
som voro i något trångmål, alla som ansattes av
fordringsägare och alla missnöjda, och han blev deras
hövding; vid pass fyra hundra män slöto sig så till
honom." 1 Sam. 22: 1,2.

Färden bar rakt nedåt. Gång på gång fingo vi stiga ur
sadeln och leda mulåsnorna. Äntligen kommo vi, uttröttade,
törstiga och med illa medfarna kläder fram till ingången av
den grotta, som kallas Adullams. Ett klippblock framför
grottan fingo vi hoppa över för att komma fram till den
låga öppningen.

Föga anade vi, vilka strapatser vi skulle utsätta för under
vandringen genom grottan. I katakomber och pyramider
har man blivit van vid att vandra på fyra fötter och skrapa
kläderna mot väggarna, men att komma fram härinne var
värre än så. På många ställen fingo vi krypa på alla fyra för
att komma fram. Vår färdledare hade ljus, snören,
tändstickor och en kamera.

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 7 13:19:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oljeberget/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free