Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - "Schevoot", pingsthögtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Schevoot", Pingsthögtiden
VECKOHÖGTIDEN eller pingsten infaller sju veckor
efter påsk och firades i Gamla testamentets tid med att
"bära fram frivilliga gåvor till Herren, efter måttet av den
välsignelse Herren givit var och en". Ingen fick lov att
komma tomhänt inför Herren. Se 5 Mos. 16: 16.
Även om muhammedanerna skulle tillåta judarna att
komma in och se tempelplatsen för det vanliga priset av
fyra shillings, skulle de icke göra det av fruktan för att
möjligen trampa på stentavlorna, på vilka Gud själv skrivit
med sitt finger. Stentavlorna förvarades ju i arken, och det
finns många som fullt och fast tro, att arken är gömd
någonstädes under jorden där uppe på tempelplatsen. Både svenska
och finska arkeologer ha försökt att finna den.
Trots att Israel från hela Palestinas land, städer och
kolonier drager upp till Jerusalem vid de stora högtiderna, ha de
egentligen ingen riktig samlingsplats numera. Vid pingsten
läsa de Ruts bok vid Klagomuren, vandra till den
muhammedanska moskén på Sion, som innehåller Davids grav, och
samlas sedan nere i Josafats dal. Davids grav på Sion anses
vara mycket gammal. Petrus nämner i sin pingstpredikan:
"Davids grav som finnes ibland oss intill denna dag".
Därför tror man, att judarna redan på den tiden hade för
sedvänja att på pingstdagen besöka Davids grav. Vare
därmed hur som helst, seden är så gammal, att man icke
vet, från vilken tid den härstammar.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
