Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmaterial och grunderingar - Trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilt det sista slaget angår har jag i många fall
iakttagit en sprickbildning, som tämligen snart
uppträder i målningen och som synbarligen äger ett
sammanhang med lamellunderlaget.
Till ledning vid val av träslag ges här en kort
översikt av de vanligaste sorterna som kunna
tänkas komma i fråga samt en kort karakteristik av
var och en.
Ebenholts, lönn, vitbok, ask, platan, alm, bok,
äkta kastanj, valnöt, päronträ, jakaranda, ek äro
samtliga hårda och tämligen täta träslag.
Mindre hårda äro lärkträ, al, björk, hästkastanj
samt tall och gran (silvergran). Det är emellertid
att märka att tall och gran endast äro relativt
mjuka i något så när färskt stadium.
Halvsekelgamla eller mer måste de räknas till de hårdare
träslagen.
Mycket mjuka äro lind och poppel.1
Som bekant bilda årsringarna koncentriska lager i
trät. Hos lind, lönn, al och björk äro dessa årsringar
fördelade på någorlunda jämna avstånd. Hos tall,
gran och bok tätna ringarna inåt. Ek, ask, tall och
lärkträd hava ringarna inåt mörkare i färgen, eme-
1 Enligt Eibner målade de italienska 14- och
1500-tals-mästarna mest på poppel, vilket även Cennino Cennini
betygar som dessutom tillägger lind och pil. Mindre ofta
på kastanj, oliv, rönn, ceder och valnöt. Leonardo
använde cypress och päronträ. Nederländarna på 1500-talet
använde ek, tysk lind, rödbok, mindre ofta gran och tall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
