Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmaterial och grunderingar - Väv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väv
Vid fabrikation av vävar indränkes i regel
vävtråden med vissa ämnen (appretur) för att
förläna tråden större stadga och styrka under
vävningen. Dessa ämnen kunna vara av olika slag, såsom
klister, lim, koppar- och zinksulfat, alun, kaliumklorid
talg, tran o. s. v. Några av dessa ämnen som klister
och lim äro ofarliga för grund- och målningsskikt.
Men bland de övriga äro åtskilliga skadliga. Tran och
talg exempelvis medföra att grunden dåligt häftar
vid duken samt att både grunden och den därpå
vilande målningen så småningom mörknar. I
misstänkta fall är det rådligt att före begagnandet koka
duken i vatten med tvål eller svag sodalösning.
Dukar äro i regel hygroskopiskt känsliga, varmed
menas att den i luften förekommande skiftande
fuktigheten åstadkommer sammandragning eller
utvidgning. Detta är givetvis en stor nackdel, emedan man
av bottenmaterialet måste fordra en viss
oföränderlighet. Härav följer som man utan vidare inser att
såväl varp som inslag i en duk böra vara av samma
material, så att en viss likformighet råder och icke
olika spänningar i duken uppkomma.
Dukar för måleriändamål böra ha en jämn
vävnad. Knutar och förtjockade trådar må icke
förekomma. Icke heller bör duken vara pressad emedan dess
naturliga struktur (kallad korn, gräng), som i regel
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
